Nya avslöjanden om febernedsättande läkemedel

Idag finns en mängd receptfria preparat som kan användas mot både förkylning och feber. Flera av dessa läkemedel verkar på samma målproteiner i kroppen, men ändå skiljer sig effekt och bieffekter åt. 

För att bättre förstå preparatens effekt i kroppen, och hur de verkar molekylärt, har svenska forskare utfört datorsimuleringar av bland annat ibuprofen (den aktiva substansen i Ipren) diklofenak (Voltaren) och flurbiprofen (Strefen). 

– Trots att dessa läkemedel är så vanliga finns det mycket som vi ännu inte vet om dem, säger Yasmin Shamsudin Khan som är doktorand i professor Johan Åqvists grupp vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Effektivare mediciner mot smärta och feber

Febernedsättande läkemedel verkar främst på två särskilda målproteiner som heter cyclooxygenas-1 (COX-1) och cyclooxygenas-2 (COX2).

Studien gick ut på att simulera små molekyler inuti målproteinet COX1. Därmed kunde forskarna förutse hur bra de olika läkemedlen band till proteinet och utövade sin effekt. De såg även att vissa preparat förändrade målproteinet så att de verkade under mycket lång tid. En sådan stark bindning kan vara orsaken till olika bieffekter som dessa läkemedel ibland ger upphov till, menar Yasmin Shamsudin Khan. 

– Från dessa simuleringar kan man få viktig information som på sikt kan leda till utvecklingen av mer effektiva läkemedel mot smärta, feber och inflammation, samtidigt som de har mindre bieffekter, säger hon. 

Behöver kunskapen bli bättre om våra vanliga febernedsättande läkemedel? Kommentera gärna direkt under artikeln.