Förebyggande arbete mot antibiotikaresistens kan spara miljarder

– Det är otroligt viktigt att hälso- och sjukvården agerar för en långsiktigt hållbar situation. Genom att fortsätta arbeta förebyggande mot resistenta bakterier i Sverige kan vi undvika mycket stora kostnader i framtiden, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Beräkningar visar att sjukvårdens direkta kostnader för patientvård och smittspårning gällande antibiotikaresistens år 2024 kommer överstiga fem miljarder kronor. Skulle resistensutvecklingen förvärras, så att Sverige hamnar på samma nivåer av resistenta bakterier som redan syns i andra länder, är det inte omöjligt att siffran fördubblas till miljarder kronor. Följer landet samma utveckling som Italien mer än femfaldigas de till 28 miljarder kronor.

Unika siffror

Beräkningsmodellen är den första i sitt slag i världen och är framtagen för att beräkna sjukvårdens direkta kostnader för resistenta bakterier från 2015 fram till år 2024. Syftet med modellen är att ge underlag för att kunna planera inför framtiden. Nu ska modellen utvecklas till att även ta med indirekta kostnader så som produktionsbortfall i samband med ökad sjukdomsbörda och konsekvenser av smittspridning, som stängda vårdavdelningar och inställda operationer.

– I slutänden är det ändå patienterna som drabbas av de största konsekvenserna när antibiotika inte fungerar, i form av extra lidande, ökad sjuklighet och dödlighet, säger Malin Grape.

Fakta:

Folkhälsomyndighetens modell bygger på verkliga data från sjukvården och innehåller:

• Endast den antibiotikaresistens som är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och som övervakas på europeisk nivå. Bland dessa bakterier finns MRSA, ESBL, PNSP och VRE.
• Den vård som tillkommer utöver standardsjukvård av infektioner med motsvarande känsliga bakterier exempelvis i form av fler sjukvårdsbesök, slutenvårdsdygn och smittspårningar.

Källa: Folkhälsomyndigheten