Coronaviruset: 13 av 142 vaccinkandidater har gått in i kliniska prövningar
När kommer ett vaccin mot SARS-CoV-2 och hur kommer vaccinet fördelas mellan världens länder? Här svarar Jonas Vikman, samhällspolitisk chef på LIF, på frågor om vaccin mot nya coronaviruset.
Vi har levt med coronapandemin i snart ett halvår, hur ser egentligen läget ut för ett vaccin mot Sars-CoV-2?
– Vid årsskiftet visste vi inte att detta coronavirus smittar människor, sedan dess har det skett en otrolig kraftsamling för att utveckla vacciner mot covid-19. Enligt WHOs senaste sammanställning finns det idag 142 vaccinkandidater under utveckling, säger Jonas Vikman.
När tror du att vi har ett vaccin?
– Det är en relevant fråga som är mycket svår att besvara. Jag tror att man får tänka i olika scenarier. En rimlig utgångspunkt är bedömningen från Europeiska läkemedelsmyndighet, som säger att om ett år kommer det finnas vaccin redo för godkännande i tillräckliga volymer för att möjliggöra bred användning. Samtidigt finns flera projekt som jobbar för att, om allt går enligt plan, kunna leverera vaccin tidigare än så.
Vilka vaccin verkar mest lovande?
– Just vilka som är lovande kan jag inte säga. Men av de 142 kandidaterna som är under utveckling är det tretton som gått in i kliniska prövningar, det vill säga att effekt och säkerhet testas på människor. Dessa ligger därmed längst fram just nu.
Hur gör man för att bestämma vilket vaccin vi kommer använda i Sverige, om det kommer fler samtidigt?
– Det är en av frågorna som återstår att besvara. Sverige deltar nu i EU-kommissionens arbete för att säkerställa vacciner till befolkningen inom EU, om detta projekt faller väl ut kommer rimligen det finnas ett gemensamt förhållningssätt runt vaccinerna inom EU.
Hur kommer det gå till vid fördelningen av vaccinen mellan världens länder?
– Det finns en bred samsyn om att vaccination är en mycket viktig del i att långsiktigt bekämpa sjukdomen. Men det bygger på att det sker globalt, för det räcker inte med att något eller några länder minskar smittspridningen. Därför görs det mycket stora ansträngningar inom organisationer som WHO och FN för att säkerställa en bred tillgång till vacciner. I de diskussionerna deltar bland andra läkemedelsindustrin.
Öka din kunskap om RS-virus
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om RS-virus hos vuxna. RS-virus orsakar akut luftvägsinfektion med symtom från lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation eller bronkiolit.
Finns det några risker med att ta fram vaccin så snabbt?
– Det finns alltid risk för biverkningar när det gäller läkemedel och vacciner. Och därför måste säkerheten dokumentera noga. Och givetvis är det så att när man jobbar snabbare än normalt måste man vara noga med detaljerna. Snabbheten vi ser idag beror främst på tre faktorer, att företag och universitet utgått från plattformar och teknologier som redan är utvecklade, att de olika stegen i utvecklingen nu många gånger görs parallellt istället för efter varandra samt att företag investerar i produktionsuppbyggnad redan innan vacciner fått godkännande av myndigheter, för att möjliggöra en snabbare start.
Tror du folk kommer vara skeptiska mot vaccinet, med tanke på svininfluensan, vaccinet Pandemrix och kopplingarna till narkolepsi?
– Sverige var ett av de länder som drabbades av narkolepsi 2009, vilket givetvis gjort att det finns en medvetenhet runt biverkningar här. Samtidigt ser vi att täckningsgraden i de svenska vaccinationsprogrammen är hög, alltså hur många som blir vaccinerade. Det visar att svenska folket förstår värdet av vaccination generellt och att det kan skilja på en tragisk enstaka händelse och det generella skyddet vacciner ger, säger Jonas Vikman.
