Hepatit D

Definition

• Hepatit D-virus, HDV, är ett inkomplett virus som kräver symbios med hepatit B-virus (HBV).
• Infektion med HDV och HBV kan ske samtidigt och benämns då coinfektion. Inkubationstiden blir då samma som för HBV-infektion, men ger ofta två faser med höga levervärden.
• Infektion med HDV kan ske hos patient som redan har HBV, och benämns då superinfektion. Hos de flesta patienter ger det ett mer allvarligt förlopp av hepatiten.

Bakgrund och epidemiologi

• Hepatit B-infektion måste föreligga för att hepatit D, också kallad deltavirus, ska infektera.
• På grund av denna anledning förekommer hepatit D främst där hepatit B förekommer. 
• De senaste tio åren har cirka 43 fall rapporterats årligen i Sverige.

Etiologi och patogenes

• Det finn flera genotyper av viruset. Den dominerande genotypen i västvärlden är genotyp I.
• När en kronisk HDV-infektion har etablerat sig förvärrar den vanligen den redan befintliga leversjukdomen orsakad av hepatit B.
• Progression mot cirros kan ske snabbt, men uppträder inte hos alla patienter.

ICD-10

• 18.0 Kronisk (virus)hepatit B med hepatit D (coinfection)

Anamnes och kliniska fynd

• Anamnesen är densamma som vid hepatit B. 
• Sjukdomsbilden kan variera från godartad akut hepatit till fulminant hepatit, och från asymtomatiskt bärartillstånd till snabbt progredierande kronisk leversjukdom.

Diagnostik och undersökning

• Man kan påvisa viruset med olika serologiska tester.
• Först och främst måste HBsAg föreligga för att det ska vara aktuellt med tester hepatit D. Man måste inte rutinmässigt kontrollera hepatit D vid B-infektion, utan om misstanke föreligger exempelvi på grund av osedvanligt aggressivt förlopp. 
• Diagnosen ställs genom att antikroppar påvisas – anti-HDV-IgM vid akut infektion och anti-HDV-IgG vid akut, kronisk och genomgången utläkt infektion.

Differentialdiagnoser

• Alla andra virala hepatiter.
• Andra orsaker till hepatit, såsom läkemedel.

Allmänt

• Målet med behandling är att uppnå långvarig suppression av både HDV och HBV.
• Minska risken för allvarlig leverskada.
• Minska smittrisken.
• Lindra eventuella symtom.

Läkemedelsbehandling

• Pegylerat interferon alfa:
• Pegylerat interferon (peg-interferon) under ett år tycks vara bättre än standardinterferon, och är behandlingen som brukar ges i många länder
• • Effekt:
    • Bara en minoritet av patienterna blir fria från HDV-infektionen
    • Tidig behandling förefaller öka chanserna för god effekt
    • Eventuell peg-interferon behandling är ett år
• Bulevirtid:
  • Ett nytt läkemedel som minskar penetrationen av hepatit D i leverceller
  • Efter behandling i 48 veckor minskade både ALAT och HDV RNA signifikant jämfört med placebobehandling
• Det finns ingen specifik behandling mot akut hepatit D.

Förlopp

• HBV-HDV coinfektion innebär större risk för fulminant hepatit än endast HBV-infektion.

Komplikationer

• Vid coinfektion ses en ökad risk för kronisk infektion, fibrosutveckling och leversvikt jämfört med infektion med enbart hepatit B.

Källor

• Folkhälsomyndighetens sjukdomsinformation och sjukdomsstatistik om hepatit D. Hämtad 2019-06-17
• Bahcecioglu IH, Sahin A. Treatment of delta hepatitis: today and in the future - a review. Infect Dis (Lond). 2017 Apr. 49(4):241-50.