Svensk vårdpersonal måste få åka till ebolasmittade länder
Sverige och omvärlden måste agera för att stoppa den pågående ebolaepidemin, påpekar Sven Britton, professor emeritus i infektionssjukdomar. Nu gör Karolinska Institutet en kraftsamling för att hjälpa de drabbade på plats i Västafrika.
Öka din kunskap om RS-virus
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om RS-virus hos vuxna. RS-virus orsakar akut luftvägsinfektion med symtom från lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation eller bronkiolit.
Anders Hamsten, rektor vid Karolinska Institutet, uppmanar forskare att fundera över hur de kan bidra till att stoppa spridningen av ebolaviruset, exempelvis genom forskningssamarbeten. Universitetssjukhuset arrangerade nyligen ett möte för att diskutera organiserade hjälpinsatser till Västafrika. Karolinska Institutet ska bland annat anordna en tvådagarskurs för sjukvårdspersonal som vill åka till drabbade områden. Utbildningen, som genomförs med stöd från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, kommer att förbereda vårdpersonalen för att arbete på fältet och dessutom ges kunskap om infektionen och hur man skyddar sig från smittan. I dag är läget akut i Västafrika och mer utbildad sjukvårdpersonal behövs på plats.
– Vi kan inte förlita oss på att organisationer som Läkare utan gränser ska klara situationen. Vi måste skicka svensk sjukvårdspersonal, säger Johan von Schreeb, kirurg och docent inom katastrofmedicin vid institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande från universitetssjukhuset.
Går att få bukt på infektionen
Något som Sven Britton, professor emeritus i infektionsmedicin vid Karolinska Institutet, håller med om. Han menar att landstingen måste vara generösa och bevilja tjänstledighet för sjukvårdspersonal som vill hjälpa till i Västafrika. Dock måste de först ha genomgått utbildning via Myndigheten för Samhällsberedskap, Läkare Utan gränser och Karolinska Institutet.
– Ebola här är en mycket allvarlig infektion men flera omständigheter talar för att den kommer gå att få bukt på. Inkubationstiden är kort, i genomsnitt drygt en vecka, vilket gör det lätt att spåra smittkällor. De som överlever infektionen, och det borde gå att få upp botandet till minst 80 procent om blod och vätskeersättning ges tidigt, utvecklar en steriliserande immunitet. Det innebär att de inte längre är mottagliga för sjukdomen, säger Sven Britton.
Han tänker själv anmäla sig som frivillig för att arbeta i de drabbade områdena, om han får familjens godkännande. Sven Britton hoppas att fler EU-länder tillsammans med USA, och inte bara som hittills Kuba, kan bidra till att garantera en bättre ebolasjukvård i Västafrika. I dagsläget saknas resurser för att sätta upp tillräckligt stora fältsjukhus, och samtidigt behöver säkerheten förbättras för vårdpersonalen.
Öka din kunskap om RS-virus
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om RS-virus hos vuxna. RS-virus orsakar akut luftvägsinfektion med symtom från lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation eller bronkiolit.
Snart avslöjas virusets smittsamhet
Om några dagar kommer en första kontrollerad indikation på virusets smittsamhet. Då avslöjas hur många som infekterats efter att ha varit i kontakt med patienten i USA som drabbades av ebola, innan denne isolerades (och senare dog). Upp till 80 personer följs noga för att se om de kommer att insjukna.
I dagsläget behövs bättre kunskap om hur ebolaviruset smittar, samt i vilken grad och om mottagligheten varierar mellan olika människor. Eftersom hela virusets arvsmassa är kartlagt finns förhoppningen om ett vaccin inom en relativt snar framtid.
Skulle du som läkare kunna tänka dig att tjänstgöra i drabbade områden, efter ordentlig utbildning? Kommentera gärna under artikeln!
