Postcovid: Symtom, riskgrupper och varför vi behöver lära oss mer om tillståndet

Vi vet idag inte exakt hur många i Sverige som drabbats av postcovid, men i en nyligen publicerad studie från Nederländerna beräknar att cirka en av åtta som varit sjuka i covid-19 får postcovid. 

– Det är jätteviktigt att vi lär oss av den här pandemin, och jag tror att vi gör det på många plan, men vi i Svenska covidföreningen menar att vi kanske inte har fokuserat så mycket på att lära oss om långtidssymtomen efter virus. Och är det så att vi ska leva med många virus framöver behöver vi verkligen fokusera på att lära oss mer om det här nu, för att kunna möta pandemier i framtiden, säger Svenska covidförenings ordförande Tove Lundberg. 

Symtomen skiljer sig mycket 

Postcovid är en mycket heterogen diagnos med vid spridning på både symtom och svårighetsgrad. I Sverige klassas postcovid som en tilläggsdiagnos och inte som en primär diagnos, menar Tove Lundberg.

– Världshälsoorganisationen har en definition och den är väldigt bred, det är ett slags paraplybegrepp. Men det handlar om att man fått långtidssymtom efter en bekräftad eller misstänkt covid-19-infektion. Sedan är det så att vi är många som har olika fenotyper, alltså olika typer av symtom. 

Exempel på symtom på postcovid:

• långvarig trötthet, 

• långvarig feber eller är subfebrilitet

• hjärntrötthet, 

• mag-tarmproblem, 

• problem med muskler, neurologiska problem

• psykisk ohälsa som sömnstörningar,

• problem med hjärta och kärl och bröstsmärta.

– Ett annat symtom som är specifikt för covid-19 och som även ses hos personer med postcovid är problem med lukt och smak, säger Tove Lundberg.

Svenska covidföreningen gjorde sommaren 2022 en medlemsundersökning, där cirka 1000 personer svarade. 

– Där kunde vi just se att funktionsnivån för många hade sjunkit och halverats. Och det här är många gånger personer som har varit helt friska och som på några dagar gått till att bli väldigt dåliga. 24 procent svarar också att de förlorat sin sysselsättning på grund av postcovid. Man är så dålig att man inte klarar av att jobba. Vi har 30-åringar som inte kan jobba även om det är det enda man längtar till att få komma tillbaka till, säger hon och fortsätter: 

– 90 procent svarar att man har så stora besvär av sina postcovidbesvär att man helt och hållet fått ge upp meningsfulla aktiviteter. Man har fått begränsa livet och fokusera på det man behöver göra för att överleva snarare än att leva sitt liv. 

Oklar prognos för postcovidsjuka

Vissa personer som drabbats av postcovid-symtom har blivit bättre, andra har blivit sämre över tid, berättar Tove Lundberg.

– En del har blivit bättre av vaccinering, en del har spontantillfrisknat, men en del har till och med blivit sämre. Och för ganska många är det tydligt att det verkar vara ett fortgående sjukdomstillstånd, säger hon.

I klippet ovan kan du höra mer om vilka personer som tycks ha större risk för postcovid samt diskussioner med Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet och ordförande för Virus- och pandemifonden och Johan Styrud, överläkare och ordförande för Stockholms läkarförening om vad som behövs göras för att vi ska lära oss mer om postcovid och varför det är viktigt med mer kunskap

Deltagare i klippet:

• Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet och ordförande för Virus- och pandemifonden

• Johan Styrud, överläkare och ordförande för Stockholms läkarförening

• Tove Lundberg, psykolog och docent samt ordförande för Svenska Covidföreningen

• Mats Halldin, moderator och medicinsk chef på Netdoktor

Se hela webbinariet 

Klippet ovan är enbart ett urklipp från webbinariet ”Hur bekämpa virussjukdomar och framtida pandemier?” som spelades in i december 2022. Se hela webbinariet här!

Webbinariet genomfördes med stöd av GSK

Kortare klipp från webbinariet

• Ordförande för läkarförening: Fler kunde ha överlevt pandemin

• Vätska, proppförebyggande och syrgas bör sättas in tidigt vid svår covid-19

• Vad är Virus- och pandemifonden?