Lär dig känna igen patienter med riskbeteende för eller med hepatit C-smitta

Bland de sexuellt överförbara och blodburna infektionerna var situationen blandad, skriver Folkhälsomyndigheten i sin årssammanfattning från 2019, som är den senast publicerade. För hiv är spridningen i Sverige fortfarande relativt låg. För Hepatit C syns en nedåtgående trend sedan fem år tillbaka.

Under 2019 rapporterades 1 397 nya fall av hepatit C, jämfört med 1 612 fall under under 2018. Majoriteten av dessa (64 procent) var, liksom tidigare, anmälda som kronisk infektion och resterande som akut infektion (se figur 1). Medianåldern var 41 år och största andelen var män, 67 procent.

I de fall då smittväg fanns rapporterad, vilket var i ungefär hälften av fallen, var över 75 procent smittade via injektion av droger med orena injektionsverktyg. Hepatit C-epidemin i Sverige drivs av personer som injicerar droger och minskningen i antalet rapporterade fall speglar att färre personer fått infektionen via orena injektionsverktyg.

Ökad tillgänglighet till sprutbytesprogram

Förklaringen till minskningen av antalet smittade i hepatit C är komplex och kan bero på flera olika faktorer, där ökad tillgänglighet till sprutbytesprogram har varit en viktig åtgärd. Under de senaste åren har många sprututbytesprogram startats upp i Sverige och under 2019 fanns totalt 24 sprutbytesverksamheter fördelade på 16 av Sveriges 21 regioner.

Flest antal fall som fått hepatit C via orena injektionsverktyg rapporteras mellan åldrarna 20 och 39 år. Unga och unga vuxna (15-24 år) utgjorde cirka 15 procent av alla fall som fått infektionen via injektion av droger vilket visar att nyrekrytering fortsätter. Och det återstående arbetet för att eliminera hepatit C som ett hot mot folkhälsan är fortfarande omfattande, enligt Folkhälsomyndigheten.

Under 2019 tog myndigheten därför fram ett kunskapsunderlag ”Hälsofrämjande och förebyggande arbete med hepatiter i Sverige” med rekommendationer om hur arbetet kan bedrivas i Sverige. Underlaget ska komplettera nuvarande åtgärder och utgöra ett samlat ramverk för arbetet samt bedöma hur det bör följas upp. Arbetet med C i Sverige är idag utspritt på flera aktörer och arenor och det har saknats en sammanhållen bild.

Hepatit C-smittade tappar kontakten med vården

För att kunna reducera hepatit C krävs det att förstå de komplexa behov som finns hos olika riskutsatta grupper, där många riskerar att tappa kontakt med vården, samt anpassa vården därefter. Forskning och erfarenhet visar att det mest effektiva sättet att reducera hepatit C är att erbjuda behovsanpassade primär- och sekundärpreventiva aktiviteter och göra de tillgängliga inom verksamheter och arenor där riskgrupperna finns.

Ett exempel på sådan verksamhet är projektet Linkage C. Med ett mer flexibelt arbetssätt och kunskap om patientgruppen har man genom projektet lyckats få in över 300 patienter i behandling sedan det startade för drygt två år sedan.

– Vi åker ut till olika platser där det förväntas finnas personer som har hepatit C. Det kan vara allt ifrån olika stödboenden, behandlingshem, LARO-mottagningar och så vidare. Vi erbjuder screening och behandling för hepatit C på plats, säger Mika Liljebäck, sjuksköterska i projektet Linkage C.

I filmklippet här nedan kan du se Mika Liljebäck och hennes kollega berätta om arbetet med Linkage C.

Läs mer om projektet här >>

Vara uppmärksam på riskbeteenden och sjukdomssymtom

Det handlar även om att personalgrupper som i sitt arbete kommer i kontakt med riskgrupper, känner till och är uppmärksamma på tydliga kännbara tecken (såsom riskbeteenden och sjukdomssymtom) för personer i risk eller som har smittats av hepatit C. I vilken utsträckning personal generellt har kunskap kring detta är idag inte möjligt att fastställa. En rapport från Malmö Högskola visade att personal inom Statens institutionsstyrelses verksamheter hade otillräcklig kunskap om smittvägar och möjlighet till behandling för hepatit C.

I en tidigare fortbildning på NetdoktorPro, där över 900 läkare svarade på frågor om hepatit C, uppgav sex av tio läkare att de har svårt för att identifiera hepatit C-patienter.

Som ett led i att fortbilda läkare inom området har NetdoktorPro tagit fram ett patientfall, där läkare och sjuksköterskor får den senaste kunskapen om hepatit C vid injektionsmissbruk. Läs mer och följ patientfallet här >>

Även personer med pågående drogbruk ska erbjudas behandling

Sedan 2015 finns nya effektiva läkemedel mot hepatit C, så kallade Direct Acting Antivirals (DAA), tillgängliga i Sverige. Till en början var dessa läkemedel mycket dyra och en behandling kunde kosta upp till 1 300 000 kronor, förbehållna personer med avancerad sjukdom. Idag har kostnaden för en behandling sjunkit avsevärt, vilket gör att alla med hepatit C kan erbjudas behandling.

Med de nya läkemedlen har också behandlingstiden sjunkit från upp till ett år med tidigare interferonbehandling, till åtta till tolv veckor. Och i stort sett alla som som fullföljer DAA-behandlingen blir botade.

– Det finns inget skäl till att inte ge alla med hepatit C behandling. Det finns så gott som inget område inom medicin där vi kan bota en kronisk sjukdom så som det är möjligt med hepatit C. Inte bromsa utan bota och med dagens direktverkande antivirala läkemedel sker behandlingen utan jobbiga biverkningar, säger Soo Aleman, överläkare och docent på Medicinsk enhet Infektionssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset, som även har faktagranskat NetdoktorPro:s fortbildning om hepatit C.

Rekommendationen är alltså att även personer med pågående drogbruk ska erbjudas behandling, men att man bör avvakta vid akut infektion eftersom minst 25 procent läker ut sin infektion spontant inom sex till tolv månader.

LÄS ÄVEN: Drogfri och frisk från hepatit C – nu hjälper han andra