Staseksem

Bakgrund

• Kallas också hypostatiskt eksem.
• Ofta det första kliniska tecknet på kronisk venös insufficiens, som senare kan utvecklas till venöst bensår och lipodermatoskleros.

Epidemiologi

• Förekomsten ökar med stigande ålder, och ses sällan före 60 års ålder.
• Hudförändringar/bensår vid venös insufficiens förekommer hos upp till 5 % av befolkningen.

Etiologi och patogenes

• Reflux och/eller obstruktion i benets vener leder till dålig venöst återflöde och venös hypertension/venstas.
• Venös hypertension är centralt för sjukdomsförloppet och den främsta angreppspunkten för behandlingen.
• Övervikt och immobilitet bidrar till venös hypertension.

ICD-10

• I83.1 Varicer i nedre extremiteterna med inflammation
• I83.2 Varicer i nedre extremiteterna med både bensår och inflammation

Anamnes

• Tidigare känd venös insufficiens?
• Identifiera riskfaktorer för venös och arteriell insufficiens:
  • Släktrelaterad kardiovaskulär sjukdom eller tendens till varicer?
  • Tidigare ventrombos?
  • Diabetes?
  • Hjärtsvikt som förvärrar eventuell ödemtendens?
  • Tidigare skadat benen?
  • Rökning?
  • Låg fysisk aktivitet?
  • Dåligt nutritionsstatus?

Kliniska fynd

• Erytematös, fjällande hud.
• Eksematösa fläckar, ofta vätskande.
• Vanligast medialt på ankeln:
  • Spridningen kan gå från knät till foten
• Missfärgning – rödbrun färg.
• Ödem i det påverkade underbenet.
• Sklerosering av huden.

Utredning av staseksem

• Vid bensår tas ankel/armtrycksindex för att bedöma eventuell arteriell komponent.
• Eventuellt behov av undersökning av vener avgörs av, eller i samarbete med kirurg.
• Duplexultraljud/färgdoppler:
  • Med färgdoppler kan man exakt identifiera var den venösa refluxen finns, differentiera mellan djup och ytlig insufficiens och utvärdera vilket ytligt venöst område som är viktigt att ta bort
• Kompletterande undersökningar är pletysmografi, ventrycksmätning, flebografi och DT- eller MR-flebografi.

Differentialdiagnoser

• Kontakteksem.
• Andra kroniska hudsjukdomar, exempelvis psoriasis.
• Malignitet.

Behandling av staseksem

• Överväg remiss till kärlkirurg för bedömning och eventuell behandling av isolerad ytlig venös insufficiens.

Egenbehandling

• Använda kompressionsstrumpor resten av livet.
• Vårda huden noggrant:
  • Huden smörjs regelbundet med fuktbevarande kräm, salva eller lotion
  • Tvätta utan tvål
  • Undvika att skada huden.
• Upphöjning av benen:
  • Rekommenderas med benet ovanför hjärtats nivå så mycket som möjligt under dagen (2–4 timmar), samt höjning av sängens fotända på natten, eftersom det minskar ödem och förbättrar venös cirkulation

Läkemedelsbehandling

• Korta kurer (2–3 veckor) med steroidsalva grupp II eller III utan allergiframkallande tillsatser kan användas. Glesas ut under utsättning.

Komplikationer

• Infektion.
• Lichenifiering efter kliande.
• Venösa bensår.
• Kontaktallergi med eksemprogression under lokalbehandling:
  • Undvik lanolin, parabener, lokala antibiotika och antiseptika, propylenglykol, kolofonium och gummi

Prognos

• God prognos om åtgärder mot kronisk venös insufficiens sätts in, framförallt kompressionsbehandling.

Källor

• Santler B, Goerge T. Chronic venous insufficiency - a review of pathophysiology, diagnosis, and treatment. J Dtsch Dermatol Ges. 2017;15(5):538-556. PMID: 28485865
• Trayes KP, Studdiford JS, Pickle S, Tully AS. Edema: diagnosis and management. Am Fam Physician. 2013;88(2):102-110. PMID: 23939641
• Yosipovitch G, Nedorost ST, Silverberg JI et al. Stasis Dermatitis: An Overview of Its Clinical Presentation, Pathogenesis, and Management. Am J Clin Dermatol. 2023 Mar;24(2):275-286. Epub 2023 Feb 17. PMID: 36800152