Skivepitelcancer i huden

Bakgrund

• Skivepitelcancer utgår från malignitetsomvandlade keratinocyter i huden.

Epidemiologi

• Skivepitelcancer är en av de snabbast ökande cancerformerna i Sverige.
• Incidensen varierar betydligt mellan olika platser i världen beroende på invånarnas hudfärg och på vilken breddgrad de bor:
  • Incidensen är högst hos ljushyade personer som bor i tropiska områden
• Under 2019 diagnostiserades i Sverige 9 151 nya fall av invasiv skivepitelcancer, varav 5 344 män och 3 807 kvinnor.

Etiologi och patogenes

• Skivepitelcancer i huden kan utvecklas från aktiniska keratoser, kroniska sår eller brännskadeärr men även från till synes normal hud.
• Riskfaktorer för att utveckla skivepitelcancer i huden är:
  • Hög ålder
  • Aktinisk keratos:
    • Vid multipla aktiniska keratoser (>15) är risken 10–15 gånger högre
  • Ljus hud som lätt blir solbränd och inte brun:
    • Risken är tre gånger högre än hos personer med "normal" hudtyp
    • Högre risk bland personer med vitiligo
  • Stor totaldos av UV-strålning från sol eller solarium
  • Immunsupprimerande behandling:
    • Immunsupprimerande behandling bland patienter som genomgått transplantation ökar risken 250 gånger för att utveckla kutan skivcepitelcancer vid 65 års ålder
  • Andra miljöfaktorer:
    • Tidigare exposition för arsenik
    • Onkogena virus (HPV)

ICD-10

• C44 Andra maligna tumörer i huden

Anamnes

• Typiskt är ett sår på huden som är lättblödande och som aldrig läker.
• Ofta har hudförändringen utvecklats snabbt.

Kliniska fynd

• Tumören kan ha formen av en fast, fjällande, ibland vårtliknande knuta, ofta med centralt sår och hård infiltrerad kant. Eventuellt med infiltration av omkringliggande vävnad.
• Storleken kan variera från några få millimeter till flera centimeter.
• Vid klinisk undersökning ses ofta aktiniska keratoser och andra tecken på solskador som lentigo solaris, solar elastos och telangiektasier i kringliggande hud.

Utredning av skivepitelcancer i huden

• Dermatoskopi:
  • Vid diagnostiska svårigheter inom primärvården bör teledermatoskopisk remiss till hudklinik utfärdas
  • Vid skivepitelcancer ses vita cirklar, vita strukturlösa områden, atypiska kärl eller ulceration
• Patologisk anatomisk diagnostik (PAD):
  • Vid stark misstanke om skivepitelcancer i huden utförs helst komplett excision från början
  • Vid misstänkt skivepitelcancer i huden där komplett excision inte kan göras direkt, exempelvis vid större tumör eller ofördelaktig lokalisation, kan biopsi tas
  • Stansbiopsier bör tas där tumören är tjockast men ej ulcererad
  • Lesionen bör mätas och fotograferas, helst även dermatoskopiskt, före excision eller biopsi eftersom jämförelse med fotografier förbättrar diagnostiken
• Histologi:
  • Histologi av exiderad tumör eller partiell biopsi bekräftar diagnosen
• Beroende på riskbedömning av tumören och lymfkörtlar kan ytterligare utredningar göras, bland annat med bilddiagnostik. Detta finns beskrivet i Nationellt vårdprogram för skivepitelcancer i huden.

Differentialdiagnoser

• Aktinisk keratos
• Annan hudcancer:
  • Basalcellscancer
  • Amelanotiskt melanom
  • Merkelcellscancer
• Keratoakantom (av många dock betraktad som en variant av skivepitelcancer)
• Vårtor
• Seborroiska vårtor

Behandling av skivepitelcancer i huden

• Skivepitelcancer behandlas snarast möjligt genom kirurgisk excision, och radikaloperation eftersträvas alltid.
• Handläggningen av patienter med skivepitelcancer i huden ska ske i samråd med hudläkare.
• Diagnostisk och kurativ excision av misstänkt skivepitelcancer kan ske inom primärvården efter konsultation med hudläkare.
• Om operation inte är möjlig vid den sjukvårdsenhet där misstanke om skivepitelcancer väckts, ska patienten omgående remitteras till hudläkare eller vid behov annan kirurg för operation.
• Vid större tumör i ansiktet bör kirurg med kompetens inom plastikkirurgi göra ingreppet.
• Strålbehandling, brachyterapi, systemisk behandling, cytostatika, tillväxthämmande läkemedel och immunterapi är ytterligare behandlingsalternativ vid avancerad sjukdom.
• Se Nationellt vårdprogram skivepitelcancer för detaljerad beskrivning av behandling.

Prognos

• De flesta skivepitelcancrar i huden upptäcks i ett tidigt stadium har en mycket god prognos.
• Den relativa 5-årsöverlevnaden är i Sverige 95 % för kvinnor och 92 % för män.
• Prognosen beror på lokalisation, storlek, histologiskt mönster, invasionsdjup, perineural involvering och om patienten har nedsatt immunförsvar.
• Inom 2 år diagnostiseras 75 %, och inom 5 år 95 %, av recidiven.
• Inom 2 år upptäcks 84 %, och inom 5 år 96 %, av metastaserna.

Källor

• Kauvar AN, Arpey CJ, Hruza G et al. Consensus for Nonmelanoma Skin Cancer Treatment, Part II: Squamous Cell Carcinoma, Including a Cost Analysis of Treatment Methods. Dermatol Surg. 2015 Nov;41(11):1214-40. PMID: 26445288
• Nationellt vårdprogram Skivepitelcancer i huden Nationellt vårdprogram (hämtad 2021-06-07)
• SDKO:s (Svenska Sällskapet för Dermatologisk Kirurgi och Onkologi) riktlinjer för handläggning av Skivepitelcancer & Basalcellscancer. Reviderad version 2016