Atopiskt eksem
Atopiskt eksem, även kallat eksem, debuterar oftast i spädbarnsåldern, men hos hälften av patienterna har huden normaliserats redan vid skolstarten. En person som har haft atopiskt eksem behåller sin atopiska predisposition och sin torra, atopiska hudtyp och måste hela livet vårda huden omsorgsfullt.
Definition Förekomst Symtom Kliniska fynd Diagnostik BehandlingSammanfattning
Kronisk, kliande hudsjukdom associerad med IgE-medierade allergier och sjukdomar, såsom astma och allergisk rinit.
Förekommer hos 5–30 procent av skolbarn och hos 2–10 procent av den vuxna befolkningen.
Klåda och utslag i ansiktet, på halsen och övre delen av bålen samt i arm- och knäveck.
Torr, kliande hud. Beroende på ålder förekommer utslagen på olika platser.
Oftast behövs ingen vidare diagnostik. Hos småbarn kan, vid misstanke om födoämnesallergi, remiss till barnläkare för allergologisk utredning övervägas.
Består av kontinuerlig användning av mjukgörande, lokala kortikosteroider (i första hand), eventuellt kalcineurinhämmare. Vid behandlingssvikt kan fototerapi och systemisk behandling övervägas.
Definition
- Kallas även för atopisk dermatit/atopiskt eksem eller eksem.
- Vid tecken på IgE-sensibilisering används begreppet atopiskt eksem medan man talar om eksem när det inte föreligger en IgE-sensibilisering.
- Individer med atopiskt eksem har tidigare sjukdomsdebut, svårare eksem och mer kroniskt eksem, men lokaliseringen av eksemet och säsongsvariationen är densamma, jämfört med icke-atopiskt eksem.
- Kronisk, kliande hudsjukdom som uppstår oftast i barnåldern.
- Tillståndet antas ha immunologisk etiologi med förhöjda värden av IgE i serum.
- Tillståndet associeras med atopi, där sjukdomar som astma, eksem och allergisk rinit ingår.
- Utslaget består av ett otydligt avgränsat erytem med torr hud i akutstadiet och kan presentera sig genom förtjockning av huden – lichenifiering – i det kroniska stadiet.
- Atopiskt eksem ger många gånger livslånga besvär i varierande grad.
Bakgrund och epidemiologi
- Prevalens:
- Ungefär 5–30 procent av alla barn utvecklar atopiskt eksem.
- Ungefär 2–10 procent av vuxna individer har atopiskt eksem.
- Incidens:
- Insjuknande är vanligast hos barn under fem år och de flesta insjuknar inom de första en till två levnadsåren, men debut under adolescensen är också vanligt (särskilt icke-atopiskt eksem).
- Manliga och kvinnliga individer drabbas i lika stor omfattning.
Dermatologen: “Målet med behandling av atopisk dermatit bör vara minimal sjukdomsaktivitet”
– Topikal behandling är inte alltid tillräckligt för patienter med måttlig till svår atopisk dermatit. Det är viktigt att dessa patienter remitteras till en dermatolog som kan utvärdera behandlingen och vid behov kombinera topikal behandling med systembehandling, säger Maria Bradley.
Etiologi och patogenes
- Flera faktorer, såsom defekt hudbarriär, genetiska faktorer och abnorm immunrespons, är associerade till atopiskt eksem.
- Atopisk dermatit har fått benämningen "atopisk" eftersom sjukdomen är associerad med ökade halter av IgE i serum samt att tillståndet är kopplat till andra typiska atopiska sjukdomar som (allergisk) astma och allergisk rinit.
- Det finns ingen direkt koppling mellan sjukdomsaktivitet och nivå av IgE i blodet.
- Även om tillståndet betecknas som atopiskt har mer än 60 procent av barnen ingen påvisbar IgE-medierad sensitivitet mot allergener.
- Födoämnesallergi och i vissa fall allergi mot luftburna allergener kan försämra atopiskt eksem i vissa grupper, särskilt hos patienter med svårare sjukdom.
Anamnes och kliniska fynd
Anamnes
Faktorer som kan försämra atopiskt eksem:
- Svettning
- Torr luft eller frekventa bad/dusch som torkar ut huden.
- Värme, till exempel vid för varm klädsel och vid hög fysisk aktivitet.
- Kemisk retning av huden, till exempel våtarbete eller arbete med kemikalier.
- Mekanisk retning av huden, till exempel av ylle eller skavning.
- Irriterande och klådframkallande födoämnen, som till exempel citrusfrukter, tomater och histaminfrigörande/-innehållande födoämnen.
- Stress
- Infektioner, framför allt i luftvägar och hud.
Kliniska fynd
- Torr hud med erytem, ofta med papler eller vesikler vid akuta skov.
- Ibland förekommer Dennie-Morganlinjer (enkla eller dubbla hudveck under de nedre ögonlocken).
Infantilfas (upp till 1–2 år):
- Hudutslag i ansikte, på halsen, sträcksidor av extremiteter och bålen. Eksemet är oftast av mer akut typ och är då vesikulärt och kan vara vätskande på kinder och i hårbotten.
- Kan förekomma i blöjområdet men en viktig differentialdiagnos är då seborroiskt eksem.
Barndomsfas (3–11 år):
- Eksemet blir torrare och är ofta exkorierat.
- Eksemet är symmetriskt lokaliserat i hudveck, ansikte (framför allt perioralt), på händer och fötter, på skinkor och på bak- och insida av låren.
- Drabbade områden kan vara hyperpigmenterade eller hypopigmentede.
- Vid kronisk, atopisk dermatit är huden förtjockad och lichenifierad.
Se en bild på atopiskt eksem hos spädbarn >>
Vuxenfas (från 12 år):
- Allmänt torr och kliande, ofta lichenifierad hud.
- Hudutslagen befinner sig i hudveck, ansikte (framför allt runt ögonen, panna och runt munnen) samt på halsen mot skuldror och handleder/händer.
- Vuxna kan ha enbart handeksem.
Infektion:
- Eksematös hud blir lätt sekundärinfekterad på grund av skadad hudbarriär. Infektion är en vanlig orsak till att eksem förvärras.
- Vid infektion blir eksemet mer ilsket rött/inflammerat och med ökad klåda.
- Odling kan övervägas, men behövs inte för diagnos och förekomst av S. aureus är förväntat.
- Infektion leder även till att eksemet vätskar mer, med gula skorpor och pustler – impetiginiserat.
- Eczema herpeticum är en allvarlig infektion med herpes simplexvirus, där det uppstår ett generaliserat utslag.
Diagnostik och undersökning
- Obligatoriskt kriterium: Klåda.
- Minst tre av följande kriterier:
- Hudvecken är drabbade
- Samtidig astma eller hösnuva – eller atopisk sjukdom hos syskon om barnet är under fyra år
- Allmänt torr hud under det senaste året
- Debut hos barn under två år
- Synlig dermatit i böjveck, på kinderna eller i pannan samt de yttre delarna av armar och ben hos barn under fyra år
- Allergiutredning utan misstanke om utlösande allergen rekommenderas inte, det finns inte alltid klinisk relevans av ett förhöjt IgE-värde mot specifik allergen och klinisk allergi.
- Allergiutredning (av specialist) kan dock vara av värde när patienter kan undvika vissa allergener, som till exempel födoämnesallergi.
Differentialdiagnoser
- Kontakteksem
- Nummulärt eksem
- Seborroiskt eksem
- Skabb
- Psoriasis
- Svampinfektion
Behandling
Allmänt
- Består av tre komponenter:
- Kontinuerlig användning av icke-parfymerade mjukgörande medel
- Undvikande av utlösande faktorer
- Antiinflammatorisk behandling med kortikosteroider, alternativt kalcineurinhämmare
- I vissa fall kan ljusbehandling eller systemiska immunosuppressiva medel användas.
Egenbehandling
- Mjukgörande (fuktighetsbevarande) medel är viktiga och kan förebygga försämringar/recidiv.
- Smörjs in i huden flera gånger dagligen med större mängd mjukgörande och helst under längre tid.
- Bör användas efter dusch/bad.
- Oftast rekommenderas krämer, men vid mycket torr hud kan salva användas.
- Mjukgörande läkemedel innehåller olika tillsatser som binder vatten, till exempel karbamid och glycerol. Om hudbarriären är skadad kan framförallt karbamid svida, särskilt hos små barn.
- Patienten bör inte duscha/bada för ofta, och då rekommenderas olja (ej tvål).
Läkemedelsbehandling
Lokala kortikosteroider (vid inflammation):
- Generellt ska grupp I(–II) kortikosteroider väljas till barn och till kroppsdelar med tunnare hud (ansikte, underliv).
- Vid försämringar väljs kortikosteroider från grupp II–III(IV) på kroppen. Används en till två gånger dagligen, därefter nedtrappning.
- Långtidsbehandling (preventiv behandling) med grupp I-steroid är särskilt effektiv för barn med långvariga besvär och ständiga återfall. Smörj med hydrokortison två gånger per vecka i några veckor på områden där eksemet brukar komma.
Övrig behandling
-
Kalcineurinhämmare
-
Vid terapisvikt eller biverkningar kan takrolimus och pimekrolimus övervägas. Samtidig exponering för solljus bör begränsas på grund av risk för fotokarcinogenitet.
-
Dupilumab är indicerat för behandling av svår atopisk dermatit hos barn 6 till 11 år och av måttlig till svår atopisk dermatit hos vuxna och ungdomar (12 år och äldre) vilka är aktuella för systemisk behandling.
-
Abrocitinib, Januskinas (JAK) 1-hämmare
Indikationen är behandling av måttlig till svår atopisk dermatit hos vuxna vilka är aktuella för systemisk behandling. -
Barcitinib mot måttligt–svårt atopiskt eksem.
Såväl takrolimus och pimekrolimus som dupilumab och barcitinib bör endast förskrivas av specialister inom dermatologi. -
Upadacitinib är indicerat för behandling av måttlig till svår atopisk dermatit hos vuxna och ungdomar 12 år och äldre vilka är aktuella för systemisk behandling.
-
Tralokinumab är avsedd för behandling av måttlig till svår atopisk dermatit hos vuxna och ungdomar i åldern 12 år och äldre som behöver systemisk behandling.
-
Kaliumpermanganatbad kan övervägas vid infekterat eksem eller vätskande eksem
Sol förbättrar tillståndet. Patienter med särskilt svåra besvär behöver ljusbehandling hos hudläkare. -
Om lokalbehandling och fototerapi inte har någon effekt behövs ibland systemisk immunosuppresiv behandling med till exempel ciklosporin, azathioprin, methotrexat eller mykofenolsyra.
Förebyggande åtgärder
- Undvika utlösande faktorer.
- Håll sovrummet svalt.
- Undvik dammsamlande inredning, till exempel mattor.
- Undvik husdjur och rökning
Komplikationer
- Huden är vid eksem nästan alltid koloniserad med Staphylococcus aureus, vilket kan leda till sekundärinfektioner.
- Eczema herpeticum bör behandlas med antiviral behandling och remiss till akutsjukhus rekommenderas.
- Molluscum contagiosum (mollusker)
- Psykosocial ohälsa
- Atopiker är mer utsatta för toxiskt eksem eftersom de har en försvagad hudbarriär och upp till en fjärdedel utvecklar handeksem som vuxna.
- Svampinfektioner, särskilt infektion med Malassezia (pityrosporum).
Prognos
- Eksemet debuterar oftast i spädbarnsåldern, men hos hälften av patienterna har huden normaliserats redan vid skolstarten.
- Särskilt barn som utvecklar atopiskt eksem under de första två levnadsåren har lägre risk att ha persisterande sjukdom, jämfört med individer som utvecklar atopiskt eksem under tonåren eller vuxen ålder.
- En person som har haft atopiskt eksem behåller sin atopiska predisposition och sin torra, atopiska hudtyp och måste hela livet vårda huden omsorgsfullt.
- Det är vanligt att barn med atopiskt eksem utvecklar astma och allergisk rinit senare i barndomen.
ICD-10
L20 Atopiskt eksem