Allergiskt och icke-allergiskt kontakteksem

Bakgrund

• Kontakteksem är ett inflammatoriskt hudtillstånd, karaktäriserat av erytem, fjällning och klåda, som utlöses av ett toxiskt agens eller ett allergen.
• Delas in i icke-allergiskt kontakteksem (den vanligaste formen) och allergiskt kontakteksem. 

Epidemiologi

• Det finns en stor variation i prevalensen för kontakteksem med en variation på 1–26 % av studiedeltagarna.
• Icke-allergiskt kontakteksem är vanligare än allergiskt kontakteksem och utgör 75–80 % av alla kontakteksem.
• Den vanligaste formen av kontakteksem är handeksem.
• Handeksem förekommer hos 13–15 % av alla personer i Sverige.

Etiologi och patogenes

• Toxiskt irritativt, icke-allergiskt, kontakteksem är uppstår på grund av toxiska effekter på hudceller med en aktivering av immunsystemet:
  • Exempel är djurvårdsprodukter, kosmetika, damm, födoämnen, avfettande ämnen, metaller (nickel, kobolt, krom) och vätskor som används i metallindustrin, lösningsmedel, tårgas, läkemedel, hårvårdsprodukter, härdplaster, konserveringsmedel, vatten och rengöringsmedel
• Allergiskt kontakteksem är en typ IV-reaktion. Kontaktallergi ger allergiskt kontakteksem endast efter kontakt med relevant allergen.
• Sjukvårdsarbete, arbete med kemikalier, arbete med skönhetsprodukter, frisörarbete, arbete med maskiner som bearbetar material som plast, trä eller metall samt byggarbete ger ökad risk för utveckling av allergiskt kontakteksem.

ICD-10

• L23 Allergisk kontaktdermatit
• L24 Irritativ kontaktdermatit
• L25 Ospecificerad kontaktdermatit

Anamnes

• Kontakteksem kan presentera sig på många olika sätt, beroende på vilket ämne som har orsakat eksemet och vilka delar av kroppen som har kommit i kontakt med ämnet.
• Akut eksem uppstår ofta minuter till dagar efter exponering för det framkallande ämnet:
  • Debut minuter–timmar efter exponering talar för icke-allergiskt eksem
  • Senare debut talar för allergiskt eksem
• Den vanligaste formen är handeksem:
  • Typisk debut är skov med kliande vesikler mellan fingrarna
  • Klådan och svedan kan vara intensiva
• Eksemens lokalisation ge viktiga ledtrådar om misstänkt genes.
• Vilka irriterande ämnen kommer personen i kontakt med på arbetsplatsen, i hemmet (rengöring, kosmetika), i trädgården, vid fritidsaktiviteter?
• Vilka hudvårdsprodukter använder personen och vilka ämnen kommer i kontakt med det aktuella hudområdet?
• Har andra personer som kommer i kontakt med ämnen samma besvär?

Kliniska fynd

• Akut kontakteksem (allergiskt och icke-allergiskt):
  • Akut eksem ger ofta klåda, sveda, intensivt erytem, vesikelbildning, blåsor, vätskning och svullnad:
    • Vid icke-allergiskt kontakteksem kan man också se erosioner, pustler och nekros
• Kroniskt eksem (allergiskt och icke-allergiskt):
  • erytem, hyperpigmentering och torr, förtjockad, sprucken hud med fjällning

Utredning av kontakteksem

• Diagnosen baseras på anamnes och kliniska fynd.
• Epikutantest (lapptest):
  • Den gyllene standarden för diagnosen allergiskt kontakteksem
  • Lösningar med kända allergener i en icke-toxisk koncentration appliceras på huden
  • Sensitiviteten och specificiteten anges till 70–80 %
  • Testet används inte i akutfasen, eftersom risken för falskt positiva resultat är stor

Differentialdiagnoser

• Andra eksemformer:
  • Allergiskt kontakteksem kan vara icke-allergiskt kontakteksem eller tvärtom
  • Nummulärt eksem
  • Seborroiskt eksem
  • Atopiskt eksem
  • Staseksem
  • Pomfolyx (även känt som dyshidrotiskt eksem)
  • Xerotiskt eksem
• Reaktioner till följd av solexponering
• Infektioner:
  • Impetigo
  • Erysipelas
  • Herpes simplexinfektion
  • Vattkoppor
  • Hudsvampinfektion
  • Skabb
  • Vägglöss och andra insektsbett
• Psoriasis
• Neurodermatit
• Kutant T-cellslymfom, mycosis fungoides

Behandling av kontakteksem

• Undvika kontakt med toxiska ämnen eller allergener, det vill säga eliminera utlösande agens.
• Icke-allergiskt kontakteksem:
  • Mjukgörande
• Allergiskt kontakteksem:
  • Lokala kortikosteroider, eventuellt kalcineurinhämmare

Egenbehandling

• Vid akut eksem kan kalla kompresser lindra besvären.
• Mjukgörande:
  • Mjukgörande medel kan användas för att förbättra hudens barriärfunktion
  • Vanliga mjukgörande flera gånger om dagen kan ha effekt vid aktivt eksem och som förebyggande behandling
• Användning av handskar/skyddskläder vid risk för exponering.

Läkemedelsbehandling

• Menthol gel och hydrokortison kan lindra klådan.
• Glukokortikoider vid allergiskt kontakteksem:
  • Börja med kortikosteroid från grupp II–IV, till exempel betametason, klobetasolpropionat eller mometasonfuroat
  • Preparatet används 1–2 gånger dagligen och trappas långsamt ner
  • Effekten av behandlingen är inte säkerställd vid icke-allergiskt eksem
• Pimekrolimus eller takrolimus:
  • Kan användas vid icke-allergiskt kontakteksem för att minska behovet av lokala glukokortikoider
• Systemiska steroider vid utbredda eksemförändringar.
• Immunosuppressiva.

Annan behandling

• Ljusbehandling vid långvariga besvär.

Komplikationer

• Sekundärinfektion.
• Nedsatt arbetsförmåga och nedsatt livskvalitet.

Prognos

• Icke-allergiskt kontakteksem kan botas med att undvika kontakt med de toxiska ämnena.
• Allergiskt kontakteksem är ett livslångt tillstånd där effekt av att undvika allergenet kan leda till bättre prognos.

Källor

• Bains SN, Nash P, Fonacier L. Irritant Contact Dermatitis. Clin Rev Allergy Immunol. 2019;56(1):99–109.
• Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutt. Miljöhälsorapport 2017.
• Johnston GA, Exton LS, Mohd Mustapa MF et al. British Association of Dermatologists' guidelines for the management of contact dermatitis 2017. Br J Dermatol 2017; 176: 317-29.
• Kostner L, Anzengruber F, Guillod C, Recher M, Schmid-Grendelmeier P, Navarini AA. Allergic Contact Dermatitis. Immunol Allergy Clin North Am. 2017;37(1):141–152.