Nya tekniska innovationer inom dermatologi
Det är inte bara nya läkemedel (som JAK-hämmare) som bidrar till utvecklingen av behandlingen av hudsjukdomar, även nya tekniska innovationer är på frammarsch.
Vibrerande AI-baserad sensor vid atopisk dermatit
I det senaste numret av Dagens Medicin kan man läsa om en vibrerande AI-baserad sensor som halverade den tid som personer med atopisk dermatit ägnade åt att klia sig under natten.
Klåda är vanligt förekommande vid atopiskt eksem. Förutom störd nattsömn riskerar kliandet att leda till förvärrat eksem, mer klåda och brusten hud med infektionsrisk som följd. I en studie publicerad i tidskriften Jama Dermatology har forskare från USA och Japan undersökt effekten av ett alternativ till befintlig farmakologisk behandling.
Det handlar om en AI-baserad produkt i form av en liten bärbar sensor som med hjälp av maskininlärning lärt sig att skilja på rörelser kopplade till att en person kliar sig och andra rörelser – som att vinka, skriva för hand eller messa.
Sensorn var även utrustad med haptisk återkoppling, som kanske känns igen ifrån tv-spelsvärlden där vibrationer i handkontroller syftar till att ge en extra dimension av spelupplevelse. I det här fallet användes tekniken för att undersöka om sådan respons kunde påverka hur ofta och hur länge personer med eksem kliar sig under natten.
Dagens Medicin skriver vidare att tio vuxna personer i Chicago, USA, med mild atopisk dermatit och måttlig till svår klåda inkluderades i studien. Deltagarna fäste produkten på sin dominanta hand och bar den nattetid under två veckor. Under den första veckan registrerades endast kliande, i syfte att samla in jämförbar basdata. Men under andra veckan kopplades vibrationerna på så att produkten darrade till varje gång en deltagare kliade sig.
Resultatet visade att kliandet minskade, från i medel 45,6 till 32,8 tillfällen per natt. Varaktigheten minskade ännu mer, från kliande som pågick i snitt 15,8 till 7,9 sekunder per timme.
”De avsevärda minskningarna i varaktighet och tid tyder på att haptisk feedback kan minska kliande i denna population. Som hudläkare själv tror jag att det finns ett behov av icke-farmakologiska verktyg för att stödja patienter med atopisk dermatit”, skriver studiens sisteförfattare Shuai Xu vid Northwestern University i Evanston, USA, i ett mejl till Dagens Medicin.
Svagheterna med studien är bland annat de få deltagarna och att eventuellt kliande från den andra, icke-dominanta handen, inte mättes. Enligt Shuai Xu planeras just nu en större klinisk studie. Studien finansierades av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och det japanska läkemedelsföretaget Maruho.
Den här enkäten riktar sig till dig som är läkare och syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar dina beslut om förskrivning av läkemedel. Vi vill förstå hur sådant som journalsystem, patientpreferenser och ekonomiska överväganden påverkar dina val. Enkätundersökning om förskrivningspraxis
Ny nålteknik kan effektivisera behandling
För några månader sedan kunde vi även läsa om William Ferreira Andrén, en student vid KTH, som arbetat med att vidareutveckla och verifiera användningen av avancerad mikrosfärteknik. Dessa mikrosfärer, en form av små spikar på en liten boll, syftar till att effektivisera penetrationen av läkemedel och hudkrämer, med en potential att få ingredienser och beståndsdelar att tränga in upp till hundra gånger mer effektivt i huden.
Tekniken har utvecklats av universitetslektor Niclas Roxhed, en pionjär inom mikronålsteknologi vid KTH, och KTH-doktoranden Theocharis Nikiforos Iordanidis, expert på mikrotillverkning.
Enligt William Ferreira Andrén når endast en till fem procent av de aktiva ingredienserna i traditionella krämer förbi hudens yttersta barriär, hornlagret (stratum corneum). Det innebär att många miljarder kronor spenderas på hudvårdsprodukter som inte når de djupare hudlagren där de behövs som mest. Det är inte bara kosmetika som är en applikation för nåltekniken. Även läkemedel ska kunna distribueras på samma sätt.
Tekniken fungerar så att de små, sfärerna skapar tillfälliga kanaler i huden, vilket gör att hudkräm eller läkemedel kan tränga in djupare. Sfärernas taggiga design bidrar till att de, när krämen smörjs in, rullar över hudytan och samtidigt skapar upp till 200 små hål per sfär inom tio sekunder.
William Ferreira Andréns arbete banar väg för kliniska experiment. De tidiga positiva resultaten från modellsystem och nu i mänsklig hud är viktiga steg för att gå vidare till kliniska studier för läkemedel.
- Dagens medicin - https://www.dagensmedicin.se/specialistomraden/hud/darrande-sensor-ledde-till-mindre-kliande-av-eksem/
- KTH - https://www.kth.se/om/nyheter/centrala-nyheter/ny-nalteknik-gor-hudkram-och-dermatologi-effektivare-1.1367531