Läkarnas intresse växer för HS (hidradenitis suppurativa) - hudsjukdom

Studier visar att de flesta patienter med hidradenitis suppurativa har follikulär hyperkeratos, det vill säga överproduktion av keratinocyter i hårfollikeln som därmed pluggas igen. Det medför att körtlarna inte kan tömma sin produktion av talg och svett som istället ansamlas under huden. Till slut startar en inflammationsprocess som är central för sjukdomsbilden vid HS, menar Meirav Holmdahl som är medicine doktor och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. 

– När hårfollikeln inflammeras samlas var, talg och svett och bildar abscesser. De är karaktäristiska för sjukdomen HS och bölderna kan vara millimeterstora till flera centimeter i diameter och är kraftigt smärtande. Bölderna kan tömma sig ovanpå huden vilket minskar smärtan men sekretet luktar väldigt illa, säger hon.

Hidradenitis suppurativa skapar fistelgångar under huden

Hos vissa patienter med hidradenitis suppurativa bildas fistelgångar djupt i huden, berättar överläkare Karin Davidsson vid hudkliniken på Linköpings universitetssjukhus.

– De inflammerade hudområdena har kontakt med varandra via fistelgångarna. Därmed kan inflammationen spridas till fler hudregioner, säger hon.

Knutorna och abscesserna läker ofta med hypertrofa ärrbildningar som kan besvära patienten.

– Ärrbildningen efter bölderna vid HS kan orsaka stramhet i vävnaden med inskränkt rörlighet som resultat, säger Meirav Holmdahl.

Patientblad om hudsjukdomen HS, hidradenitis suppurativa »
(Författare: Hassan Killasli, specialist inom dermatologi och veneologi)

Koppling mellan hidradenitis suppurativa och svår akne

I dag är uppemot 90 000 personer i landet drabbade av hidradenitis suppurativa, varav majoriteten är kvinnor. De flesta som insjuknar är mellan 20 och 40 år.

– Vi vet att HS är tre gånger vanligare hos kvinnor än män. Däremot är män överrepresenterade när det gäller de svåraste formerna av hudsjukdomen, säger Karin Davidsson.

Orsaken till HS är fortfarande okänd, men tros bero på immunologiska avvikelser eller defekta hårfolliklar. Det finns en genetisk predisposition, påpekar Meirav Holmdahl.

– Ungefär 30 procent har en släkting med HS. Men hittills kan vi inte säga vilka riskgenerna är eller hur mekanismerna ser ut, säger hon.

Däremot tror man att hormoner kan vara centrala för hudsjukdomen som ofta startar i puberteten. Symtomen vid hidradenitis suppurativa brukar avklinga när kvinnan når menopaus. Svår akne, follikuliter i hårbotten och pilonidalcystor associeras ofta med hidradenitis suppurativa liksom artrit, depression, Chrons sjukdom och pyroderma gangrenosum.

– Även övervikt har en avgörande roll för svårighetsgraden av hidradenitis suppurativa, säger Karin Davidsson.

Meirav Holmdahl fortsätter:

– Överviktiga HS-patienter har en svårare sjukdomsbild med fler bölder som är mer utbredda. Vid en viktreduktion dämpas vanligtvis besvären och övergår i lindrigare former. Det är viktig information som behandlande läkare måste delge sina patienter, säger hon.

Förändrade behandlingsriktlinjer kring HS diskuteras

Tidig diagnos och behandling är viktigt för att undvika stigmatisering och biverkningar. Beroende på svårighetsgrad av hidradenitis suppurativa skiljer sig medicineringen. Vid lindrigare former kan det räcka med utvärtes behandling, medan medelsvåra- till svåra symtom behandlas med systemiska läkemedel och kirurgi.

Just nu pågår en diskussion om att förändra behandlingsriktlinjerna för HS, som baseras på europeiska riktlinjer. Meirav Holmdahl är en av läkarna som ingår i den nationella expertgruppen av dermatologer. 

– Det gäller en eventuell begränsning av antibiotikabehandlingen. Dagens riktlinjer rekommenderar periodvis behandling med antibiotika vilket har god effekt. Men eftersom resistensutvecklingen i samhället ökar måste även dermatologer ta sitt ansvar.

Läkarnas intresse för hudsjukdomen HS ökar

Som överläkare på hudkliniken har Karin Davidsson träffat flera patienter med hidradenitis suppurativa. Det är en patientgrupp som ofta lider i det tysta, menar hon.

– Majoriteten har besvär i flera år innan de får korrekt hjälp. En orsak är att många skäms och inte vill uppsöka vården eftersom hudförändringarna sitter på intima delar. Idag vet vi att sjukdomen påverkar det sociala livet i hög grad och livskvalitén är oerhört låg hos drabbade, säger hon.

Även okunskap inom professionen tros ligga till grund för underdiagnostisering av HS.

– Dermatologer känner väl till hudsjukdomen. Men jag har träffat många primärvårdsläkare som aldrig hört talas om hidradenitis suppurativa, trots att sjukdomen funnits under lång tid. Det visar att kunskapsläget behöver förbättras.

Även Meirav Holmdahl nämner att kunskapen om HS är spridd inom läkarkåren. Men samtidigt påpekar hon att intresset från kollegor är stort.

– Patientgruppen har ofta hamnat mellan stolarna eftersom de saknat en självklar hemvist inom vården. Men jag märker att läkares intresse växer för HS, och dermatologer och framför allt primärvårdsläkare kan hjälpas åt att förbättra omhändertagandet av dessa patienter.