Därför måste primärvården bli bättre på psoriasis
Största delen av psoriasispatienterna har milda till måttliga besvär vilket kan tas omhand i primärvården. Att känna sig trygg i diagnos- och behandlingssättning är dock en förutsättning för effektiv vård. ”Vi som doktorer vill gärna klumpa ihop patienterna under rubriker, men ingen psoriasispatient är den andra lik”, säger överläkare Peter Berg och ger konkreta råd till läkare i primärvården.
Drygt tre procent av befolkningen i Sverige har psoriasis, som kan debutera i alla åldrar och är lika vanlig hos män som hos kvinnor. Incidensen är högst hos unga vuxna – hälften av alla psoriatiker insjuknar före 30 års ålder.
Cirka en fjärdedel av patienterna har en medelsvår till svår psoriasias och då krävs ofta systembehandling med tabletter eller biologiska läkemedel. Men för majoriteten har lokalbehandling en bra inverkan, speciellt med dagens krämer.
– Tidigare var lukten hemsk men på 90-talet kom det bättre alternativ där man kombinerade kortison och D-vitamin. Dessa minskade biverkningar och dessutom har de blivit allt mer kosmetiskt tilltalande, säger Peter Berg, verksam som hudspecialist på Sofiahemmet samt Karolinska Universitetssjukhuset, och har jobbat med hudsjukdomar sedan 80-talet.
Kräver mer av vården
Guttat psoriasis, nummulär psoriasis, invers psoriasis, psoriasis i hårbotten, psoriasis på händer och fötter, ljuskänslig psoriasis, nagelpsoriasis, pustulös/erytrodermisk psoriasis och psoriasisartrit. Alla som är bekanta med diagnosen, och subdiagnoserna, vet att det är en mångfasetterad sjukdom som kräver extra noggrannhet och omsorg.
Dermatologen: “Målet med behandling av atopisk dermatit bör vara minimal sjukdomsaktivitet”
– Topikal behandling är inte alltid tillräckligt för patienter med måttlig till svår atopisk dermatit. Det är viktigt att dessa patienter remitteras till en dermatolog som kan utvärdera behandlingen och vid behov kombinera topikal behandling med systembehandling, säger Maria Bradley.
– Standardbehandlingarna som erbjuds kräver kanske inte så mycket av vården men fel behandling ger inga resultat och kan ge bieffekter. Vi som doktorer vill gärna klumpa ihop patienterna under rubriker, men ingen psoriasispatient är den andra lik. De kräver mer vårdinsatser och till exempel att gå igenom sjukdomshistorien och tidigare medicinering, säger Peter Berg och fortsätter:
– De svåraste att identifiera är patienter med osäkra hudåkommor och annorlunda reaktionssätt. Utslag under bröst och på armbågar kan mistas för svamp. Psoriasis kan debutera sent i livet och rökning, alkohol och infektioner kan utlösa sjukdomen. Det är viktigt att förstå de här sambanden.
Vidare menar han att det kan vara känsligt för patienten att berätta om detta och att läkarens uppgift är att få patienten att känna sig trygg.
– Många patienter är pålästa och presenterar ofta sina problem. Men speciellt unga människor kan uppleva det jobbigt när sjukdomen drabbar känsliga områden.
[ReadMoreLinkBoxSecond]Uppföljande kontakt
Skulle fler läkare känna sig trygga i psoriasisdiagnostiken skulle också patienterna blir tryggare och färre behöver remitteras till hudklinik, menar Peter Berg, och understryker att det är bra med uppföljande kontakt och en tillgänglighet för dessa patienter.
– Ställ diagnos i primärvården och låt bara de gå vidare vars behandling inte fungerar eller om du är osäker på diagnosen. Grundläggande är att känna till behandlingspanoramat och lyssna av patienten och vad patienten är nöjd med. Rekommendera även patienten att höra av sig till specialist inom psoriasisförbundet.
När det kommer till nya läkemedel är flera stycken på väg.
– Förra året kom två nya och i år ett nytt läkemedel. Det ligger även flera läkemedel i pipeline men de är inte anpassade för mild psoriasis och det kommer dröja innan de blir billiga och tillgängliga för allmänheten.
