Därför är psoriasisartrit en svårdiagnostiserad sjukdom
Att psoriasis är kopplat till samsjuklighet, där ledbesvär och psoriasisartrit är vanligt, är ett faktum. Samtidigt visar undersökningar att många patienter går runt många år med värk innan de får diagnos och behandling. Vad är det som gör sjukdomen så komplex? Och hur kan man förkorta tiden till diagnos och därmed minska risken för onödig funktionsnedsättning och lidande? Detta diskuterar Gerd-Marie Alenius, överläkare vid reumatologkliniken vid universitetssjukhuset i Umeå, och Barbra Bohannan, samordnare på Psoriasisförbundet, i ett webbinarium.
Under våren 2019 publicerade Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vård vid psoriasis. I början av 2021 uppdaterades även de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar, där psoriasisartrit ingår. Att risken för samsjuklighet vid psoriasis är hög konstateras i riktlinjerna om psoriasis. Det rör sig om bland annat övervikt, diabetes och hypertoni, men framförallt ledbesvär. Trots det är det många patienter som går runt med psoriasisartrit i många år innan de får diagnos och behandling. En av förklaringarna är bristande kunskap inom primärvården, menar Gerd-Marie Alenius, överläkare vid reumatologkliniken vid universitetssjukhuset i Umeå.
– Ja den är ju inte så hög och det gäller ju egentligen alla reumatologiska sjukdomar, säger Gerd-Marie Alenius.
Hon menar att det dels finns en bristande kunskap i hur vanligt ledbesvär är vid psoriasis och att man som läkare kanske inte kopplar det till sjukdomen. Men även en okunskap kring hur diagnosen psoriasisartrit ställs.
– Det som är svårt med psoriasisartrit är ju att man inte har så tydliga tecken och man har oftast inget stöd i labbprover. När man till exempel har ledgångsreumatism, reumatit artrit, då har man ju oftast hög sänka, CRP, man har positiva antikroppar som är specifika för RA och då blir det ju som ett stöd om man också har inflammation i lederna. Dessutom är inflammationen i lederna ganska tydlig. Det är ju inte alltid så vid psoriasisartrit.
Dermatologen: “Målet med behandling av atopisk dermatit bör vara minimal sjukdomsaktivitet”
– Topikal behandling är inte alltid tillräckligt för patienter med måttlig till svår atopisk dermatit. Det är viktigt att dessa patienter remitteras till en dermatolog som kan utvärdera behandlingen och vid behov kombinera topikal behandling med systembehandling, säger Maria Bradley.
Tecken att vara uppmärksam på
Vid psoriasisartrit kan inflammationerna vara diskreta, vilket också försvårar diagnossättningen.
– Och inflammationen sitter inte inne i själva leden utan lite utanför leden i kapselfästen. Och då är det mycket svårare att bedöma, säger Gerd-Marie Alenius.
Här menar hon att man måste vara noga med att känna igenom lederna och leta efter svullnad, ömhet och stramhet. Andra tecken att vara uppmärksam på är om patienten har ont i hälsenorna, lateral epikondylalgia (tennisarmbågar) eller daktylit (korvfinger/-tå).
– Just den här daktyliten är ett tecken på risk för allvarlig sjukdom. I alla studier som kommit på senare år så är det en markör för svår sjukdom. Så har man det ska man vara uppmärksam.
Samtidigt är det inte säkert att ledvärk hos en psoriasispatient innebär att det är psoriasisartrit.
– Har man psoriasis då har man en ökad benägenhet att ha värk. Men det är inte säkert att man har psoriasisartrit. Det är ungefär hälften av dem som har värk och psoriasis som har psoriasisartrit. Det där är också en svår balansgång. Ibland kan det vara så att man kan ha värk under många många år och så plötsligt är det något som händer som gör att det switchar över till en artritsjukdom. Och riktigt vad det är eller när det händer är svårt att veta, säger hon och fortsätter:
– Det är en väldigt komplex sjukdom. Man måste tänka på väldigt många olika sätt och ta med olika saker i bedömningen.
“Det här är ju väldigt knepigt”
Barbra Bohannan är samordnare på Psoriasisförbundet och hon känner igen Gerd-Maries beskrivning från hur många förbundsmedlemmar upplever sin vårdresa.
– Det här är ju väldigt knepigt. Och det som gör det ännu lite knepigare är att det inte finns någon korrelation mellan hur mycket besvär du har i huden och om du får psoriasisartrit eller ledbesvär, säger Barbra Bohannan.
Detta menar hon kan ställa till det i läkarens bedömning, speciellt om patienten är ovetandes om sin psoriasis.
LÄS ÄVEN: Psoriasisartrit – patienter vittnar om kunskapsbrist inom primärvården
– Om man kanske inte själv har koll på att man har psoriasis, eller tänker på att man har det i familjen. Och om man inte heller får den frågan i vården så kan det bli ännu krångligare att få en diagnos eller att få den utredningen man behöver just i det här fallet, säger hon.
TIPS: På Psoriasisförbundets hemsida är det möjligt att kostnadsfritt beställa informationsmaterial om psoriasis och psoriasisartrit. Och tipsa gärna dina patienter med psoriasis om att bli medlemmar i förbundet.
Psoriasisartrit, artros eller värksjukdom?
Komplexiteten kring sjukdomen och diagnosen psoriasisartrit gör att det inte är ovanligt att den förväxlas med andra tillstånd.
– Det som är närmast till hands är artros. Och är det så att man har inflammation i leder så får man ofta artros. Man får ledskador och då kan man få artros som en rest av en inflammation. Då blir det så att man får titta på röntgen. Man får titta på vilka leder som är angripna. Ser det ut som psoriasisartrit eller ser det ut som artros? Ibland blir det någon blandbild, säger Gerd-Marie Alenius.
Men det är inte den största utmaningen, menar hon.
– Det som jag tycker är svårt är när man får ett kroniskt värksyndrom eller fibromyalgi. Då kan det vara väldigt svårt att se vad det är som är psoriasis och psoriasisartrit och vad det är som är en värksjukdom. Där blandas det ihop mycket. Jag tycker många patienter som kommer och har haft långvariga besvär har fått fibromyalgidiagnos först.
I webbinariet (som du kan se längre upp i artikeln) får du bland annat höra mer om hur du skiljer psoriasisartrit från andra tillstånd!
För dig som primärvårdsläkare som träffar patienter med psoriasis:
