Biomarkörer för allvarlighetsgraden av hidradenitis suppurativa kan vägleda behandling

Hidradenitis suppurativa (HS) är en kroniskt recidiverande sjukdom med aknelika smärtsamma bölder, fistelbildningar och ärr, vanligen lokaliserad till armhålor och ljumskar, det vill säga hudområden där det finns rikligt med apokrina svettkörtlar. Cirka en procent av befolkningen i Europa har HS, som är omkring fyra gånger vanligare hos kvinnor än hos män.

Hittills har allvarlighetsgraden av HS främst baserats på klinisk undersökning, vilket innebär att bedömningen kan skilja sig mellan olika läkare och kliniker. Det kan dock förändras i framtiden, efter att danska forskare har analyserat biomarkörer för systemisk inflammation för att fastställa hur allvarlig hudsjukdomen är.

Biomarkörerna kan också ge en indikation på om patienter med HS även ska screenas för metabola syndromet, eftersom det råder en samsjuklighet mellan dessa båda tillstånd. Enligt forskarna bakom studien, som är publicerad i JAAD International, kan biomarkörerna innebära ytterligare kliniskt stöd i valet av potentiella behandlingar och jämna ut eventuella skillnader mellan olika kliniker när det gäller bedömningen av allvarlighetsgraden vid HS - något som isåfall skulle gynna patienterna.

Allvarlighetsgraden viktig för val av behandling

Allvarlighetsgraden vid HS är avgörande för valet om en patient med HS exempelvis ska påbörja behandling med biologiska läkemedel. Det är därför viktigt att läkaren har möjlighet att bestämma allvarlighetsgraden så noga som möjligt.

I studien ville forskarna ta reda på om bland annat inflammationsmarkörerna SR (”sänka”) och CRP (”snabbsänka”) kan användas för att fastställa allvarlighetsgraden av sjukdom hos patienter med HS. Samma biomarkörer har tidigare associerats med andra inflammatoriska hudsjukdomar, som till exempel psoriasis.

I studien inkluderade forskarna 700 patienter med HS. Drygt 63 procent var män och medianåldern var 38,3 år. Testdeltagarna hade ett genomsnittligt BMI på 28.

Först fastställde forskarna patienternas allvarlighetsgrad av HS i två olika stadier, (Hurley-stadium och IHS 4-stadium). Studiedeltagarnas blodprover undersöktes utifrån hur väl de tidigare nämnda biomarkörerna korrelerade med sjukdomens allvarlighetsgrad. Ungefär hälften av patienterna hade måttlig sjukdom, en tredjedel hade lindrig sjukdom och tio procent hade en mycket allvarlig sjukdom.

Forskarna undersökte också om biomarkörerna kunde identifiera patienter med metabolt syndrom, vilket ofta är ett problem hos patienter med HS. Att notera är att studiedeltagarna var sjukhuspatienter, och därför inte är representativa för hela populationen med HS.

Biomarkörer har hög precision

Resultaten av studien visade en mycket god korrelation mellan allvarlighetsgraden av HS och CRP respektive SR. Främst i kombination uppvisade biomarkörerna goda resultat när det gällde att predicera vilka patienter som hade svår sjukdom. En analys visade att kombinationen av de två biomarkörerna kunde fånga cirka 80 procent av patienter med svår sjukdom och en något lägre andel när det gällde att skilja mellan mild och måttlig sjukdom.

Flera perspektiv i biomarkörer

En ytterligare möjlighet är att man med biomarkörerna kan följa behandlingens effekt över tid. Forskarna framhåller dock att biomarkörer inte kan stå ensamma, utan bör ingå i ett samspel med den kliniska bedömningen.

”Vi hoppas att vi med den här studien kommer närmare att kunna eliminera skillnaden i förhållande till läkares bedömning av allvarlighetsgraden av HS och därmed också säkerställa att patienterna får rätt behandling”, avslutar en av forskarna, Nikolaj Holgersen, till Dagens Medicin, Danmark.