Även patienter med svår hudpsoriasis kan bli symtomfria – om de får rätt vård

I Sverige har drygt tre procent av befolkningen psoriasis – en sjukdom som inte längre bara ses som kosmetiskt störande utan med potentiellt allvarliga konsekvenser i form av omfattande systemisk samsjuklighet. Studier visar att psoriasissjuka löper ökad risk för att drabbas av metabola komplikationer såsom övervikt, högt blodtryck, hjärt- och kärlkomplikationer och diabetes. Detta gäller framför allt vid svår psoriasis. Därför behöver dessa patienter utöver behandling av huden få hjälp med att se över sin livsstil. Psoriasispatienter ska uppmuntras till att motionera och där det är aktuellt gå ner i vikt och sluta röka.

Läs även: Läs mer och se bilder på olika typer av psoriasis i vår medicinska översikt

Därför är det förvånande att var tredje person med psoriasis står utan vård och behandling, även de med medelsvår till svårt psoriasis. Det visar en undersökning från Netdoktor i samarbete med Psoriasisförbundet (Psoriasiskoll.se) som inkluderar över 7 000 personer med psoriasis från hela landet.

En tredjedel av dem står alltså utan behandling. Samtidigt uppgav en tredjedel att de är nöjda med sin behandling medan en tredjedel är missnöjda. Det visade sig även att många har samma behandling idag som för 10 till 20 år sedan. Så borde det inte se ut med tanke på dagens behandlingsmöjligheter. Detta diskuterades under ett webbinarium på Netdoktor.se i samband med psoriasisdagen 2020.

– För huden kan vi i stort sett få alla patienter symtomfria med moderna läkemedel. Men då gäller det att komma till specialister som kan erbjuda detta. Det gäller framför allt de som har utbredd, moderat eller svår psoriasis. Det finns förstås en liten grupp som är svårbehandlade men inte de flesta. Lederna är svårare att komma tillrätta med, säger Mona Ståhle, professor i dermatologi och venereologi vid Karolinska Institutet.

Läs även: Medicinsk översikt om psoriasisartrit (PsA)

Socialstyrelsen ger hög prioritet till systemiska läkemedel

Att psoriasis numera ses som en systemsjukdom syns tydligt i de nationella riktlinjerna, som publicerades 2019. I riktlinjerna läggs stort fokus på att belysa att flera olika organsystem eller vävnader kan vara drabbade samtidigt eller i olika omgångar. Därför ger Socialstyrelsen extra hög prioritet till systemiska läkemedel, såsom metotrexat och TNF-alfahämmare, vilka ger effekt i hela eller stora delar av kroppen.

Trots detta är det många som inte får tillgång till de nya läkemedlen.

– Det är ganska nya mediciner och det tar en tid innan de slår igenom. Det har varit väldigt dyra mediciner. Nu börjar priserna gå ner för en del mediciner som gör de mer tillgängliga för fler patienter, säger Mona Ståhle.

Läs även: Kunskapsbrist bland primärvårdsläkare om psoriasis och samsjuklighet

Att allt för få får tillgång till de nya läkemedlen bekräftar Socialstyrelsen i den utvärdering de gjorde samma år som riktlinjerna gavs ut. De skriver: “Trots att det idag finns ny och effektiv behandling vid psoriasis är sjukdomen fortfarande underbehandlad. Det finns även regionala skillnader inom psoriasisvården. Exempelvis erbjuder regioner olika behandlingsutbud och tillgänglighet, till exempel för medicinsk fotvård och klimatvård. Dessutom saknas kontinuitet i vården och strukturerad uppföljning av behandlingen.”

Flera nya läkemedel mot psoriasis gör entré

Det pågår många studier kring nya psoriasisläkemedel, varav flera av dem har uppvisat lovande resultat. Ett exempel är den fas 3-studie som jämförde IL-17A / IL-17F-hämmaren bimekizumab med TNF-hämmaren Humira (adalimumab), som är ett av de mest använda biologiska läkemedlen vid behandling av psoriasis hos vuxna med måttlig till svår plackpsoriasis.

Resultatet visade att bimekizumab gav en signifikant bättre hudläkning än adalimumab samt var också överlägsen när det gällde snabb respons. Det var även betydligt fler patienter som behandlades med bimekizumab som uppnådde fullständigt asymtomatisk hud än de som behandlades med adalimumab. Läs mer om studien här >>

Detta är en i en serie head-to-head-studier som jämför IL-17A / IL-17F-hämmaren med ett antal andra psoriasisläkemedel. Resultat som bland annat lyftes under en muntlig late-breaking presentation på kongressen American academy of Dermatology (AAD) 2021. Bimekizumab är en ny behandlingsprincip och ansökan om godkännande som behandling av dessa patienter granskas för närvarande av de amerikanska och europeiska läkemedelsmyndigheterna FDA och EMA.

Brist på dermatologer på flera håll

En förklaring till de stora bristerna inom psoriasisvården är de skillnader i tillgång till specialister i dermatologi och reumatologi som finns i landet, menar Mona Ståhle.

– Finns det inga specialister är det mycket svårt att få tillgång till både diagnos och behandling.

Faktum är att hälften av alla dermatologer befinner sig i Stockholm. Hur kan man då nå en jämlik psoriasisvård?

– Det är väldigt svårt. Det viktiga är att man kan starta behandlingen i ett mer specialiserat centrum, sen kanske det kan följas upp på regional nivå men det är ju ingen som har tagit tag i den frågan.

Socialstyrelsen kommer på nytt att utvärdera vården vid psoriasis inom några år, när regionerna har implementerat de nationella riktlinjernas rekommendationer. Förhoppningsvis har då fler patienter fått tillgång till dagens effektiva behandlingar.