Atopisk dermatit: De senaste behandlingsrekommendationerna och nya forskningsrön

Om det inte ger tillräcklig effekt med grundbehandling vid atopisk dermatit bör en hud- eller barnläkare med erfarenhet av svår atopisk dermatit ta ställning till om kompletterande behandling med systemiska läkemedel ska sättas in. Nya, effektiva systemiska läkemedelsbehandlingar har lanserats på senare år, vilket också betonades i Läkemedelsverkets senaste behandlingsrekommendationer som publicerades i juni förra året.

I första hand rekommenderas då behandling med interleukinhämmare. I sista hand behandling med JAK-hämmare, på grund av en förhöjd risk för allvarliga biverkningar. Utöver dessa läkemedel, finns även bland annat ciklosporin (begränsad tid) metotrexat (saknar godkänd indikation) som alternativ.

Vikten av egenvård, följsamhet och kunskap

Innan systemisk behandling sätts in bör man även reda ut om den otillräckliga effekten av basbehandling beror på ”bristande följsamhet på grund av utebliven patientutbildning”, understryker Läkemedelsverkets expertgrupp. För första gången lyfter behandlingsrekommendationerna också patientens förmåga till egenvård.

För framgångsrik behandling är det centralt att patienten själv har kunskap om sin sjukdom och lokal behandling med mjukgörare och inflammationsdämpande läkemedel – samt om hur man som patient själv kan anpassa behandlingen utifrån sjukdomsförlopp. Därför bör alla patienter med atopisk dermatit erbjudas någon form av patientutbildning och individuell behandlingsplan.

Tejpremsa kan förutsäga utveckling av atopisk dermatit

I Dagens Medicin Danmark rapporterades nyligen att forskare från Bispebjerg Hospital i en rad banbrytande studier har visat att det är möjligt att ta reda på vilka barn som kommer att utveckla atopiskt eksem med en mycket enkel undersökning. Testet går konkret ut på att man sätter en tejpremsa på handryggen vid två månaders ålder. När forskarna tar bort tejpen igen kan de analysera insamlade hudceller för olika hudbiomarkörer som indikerar risken att utveckla atopiskt eksem. 

”Det innebär en revolution i vår förmåga att enkelt och smärtfritt identifiera de barn som utvecklar atopiskt eksem, så att vi kan påbörja förebyggande behandling”, säger doktor Anne-Sofie Halling, en av forskarna bakom studien, till Dagens Medicin Danmark.

Atopiskt dermatit är förknippat med minskad livskvalitet och ökad risk att utveckla flera andra sjukdomar, bland annat olika allergier och astma. Anne-Sofie Halling anser därför att det är av stor betydelse för många barn och deras familjer att man kan identifiera personer i riskzonen och kanske till och med minska risken för andra atopiska sjukdomar. 

”Det är välkänt att både genetiska och miljömässiga riskfaktorer kan öka risken för att utveckla atopiskt eksem, till exempel föräldrarnas atopiska sjukdomar, inklusive atopiskt eksem, astma och hösnuva, men vi har aldrig tidigare undersökt om en enkel hudundersökning kan förutsäga vem som utvecklar atopiskt eksem, förklarar Anne-Sofie Halling för Dagens Medicin Danmark.

TARC en god prediktor

Den ena av studierna visade att förhöjda nivåer av immunbiomarkören TARC är goda prediktorer för om barn kommer att utveckla atopiskt eksem om mätningen görs med tejpmetoden när barnen är två månader gamla. TARC är en akut inflammatorisk biomarkör som kan aktivera TH2-immunsvaret som är involverat i utvecklingen av atopiskt eksem.

TARC är också den mest kända biomarkören för aktivt atopiskt eksem, men mäts vanligtvis i blodet. I Japan använder läkare till exempel aktivt mätningar av TARC i blodet för att bedöma behandlingseffekt hos personer med atopiskt eksem. 

”Det är revolutionerande att TARC mätt i huden vid två månaders ålder kan förutsäga vem som kommer att utveckla atopiskt eksem”, säger Anne-Sofie Halling och fortsätter:

“En klinisk prövning från Irland har visat att behandling med kräm under de två första levnadsmånaderna kan leda till minskad risk för atopiskt eksem. Detta tyder på att det finns ett "öppet fönster" under de första två månaderna av livet, där man kan förutsäga vilka barn som kommer att utveckla atopiskt eksem, och att förebyggande insatser med kräm kan minska risken för att dessa barn utvecklar sjukdomen.”

I den danska studien identifierade forskarna också att immunbiomarkörerna IL-8 och IL-18 också kunde användas för att förutsäga vem som utvecklade måttligt till svår atopiskt dermatit.

I en annan studie undersökte forskarna tejpproverna för lipidsammansättningen i barnens hud. Atopiskt eksem är redan känt för att leda till förändringar i hudens lipidsammansättning och i studien kunde forskarna visa att denna förändring sker redan innan hudsjukdomen bryter ut.

I studien fann forskarna att lipidmarkörer i huden vid två månaders ålder med hög precision kunde förutsäga vem som utvecklade atopiskt eksem. 

”Lipidsammansättningen förändras hos patienter med atopiskt eksem, men det har aldrig tidigare visats att lipidsammansättningen redan har förändrats innan de utvecklat atopiskt eksem”, säger Anne-Sofie Halling till Dagens Medicin Danmark.