AAD 2022: Hopp om nya effektiva läkemedel mot atopiskt eksem

Atopisk dermatit (atopiskt eksem), en sjukdom som ofta hamnar i skymundan, trots den enorma påverkan som sjukdomen har på patienterna. Många får inte ta del av de nya väl fungerande behandlingar som finns och riskerar därför onödigt lidande. 

För den här patientgruppen har det länge funnits kortisonsalvor, ljusbehandling och andra immunmodulerande läkemedel, men för många har den långsiktiga effekten uteblivit. Sedan 2017 har också ett biologiskt läkemedel för måttliga och svåra former av atopisk dermatit blivit en del av behandlingsrekommendationerna. 

Andrew Blauvelt, dermatolog och verksam vid Oregon Medical Research center i USA föreläste om hanteringen av atopisk eksem med hjälp av systemisk terapi. Han menar att patienter inte ska lida i onödan när det finns välfungerande och effektiva behandlingar att tillgå. Andrew Blauvelt menar också att som läkare ska man överväga systemisk behandling för patienter med svår och utbredd atopisk dermatit. 

– Kommer en patient med svår atopisk dermatit ska du som läkare aldrig nöja dig med förskrivning av kortisonläkemedel. Du ska alltid direkt börja tänka systemisk behandling, säger Andrew Blauvelt under en föreläsning.  

Systemisk behandling av atopisk dermatit med lovande resultat

Ett av de systemiska läkemedel som det pratades mycket om från olika håll under kongressen var dupilumab, som är en helt human monoklonal antikropp producerad i ovarieceller från kinesisk hamster. Läkemedlet har sedan 2017 blivit förstahandsval när det kommer till behandling av atopisk dermatit, åtminstone i USA.

– Det här läkemedlet är både säkert och effektivt. Och det finns även fler systemiska behandlingar på ingång som har visat sig ge fantastisk effekt. Det här förändrar verkligen patienternas tillvaro och ger dem ett bättre liv, säger Andrew Blauvelt. 

Uppdatering av internationella riktlinjer för atopisk dermatit 

Under kongressen delade Robert Sidbury, MD och avdelningschef för dermatologi vid Seattle Childrens höjdpunkterna kring de uppdaterade internationella riktlinjerna för atopisk dermatit samt berättade om vikten av patientutbildning och om vikten av att förstå vilka behandlingsterapier som är bäst för varje enskild patient. 

Nationella riktlinjer saknas i Sverige 

Men trots att det internationellt sett finns tydliga guidlines vad gäller effektiv behandling av tillståndet, så saknar vi fortfarande nationella riktlinjer i Sverige. Något som professionen efterfrågat under längre tid. 

– Nationella riktlinjer för atopiskt eksem skulle behövas för att ge en jämlik och kunskapsbaserad vård – oavsett vart i Sverige man bor, skriver bland annat Maria Bradley, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och Åke Svensson, överläkare vid Skånes universitetssjukhus, i en debattartikel publicerad i Dagens Medicin. 

Enligt Maria Bradley och Åke Svensson viftar många bort bort atopiskt eksem som en simpel hudåkomma och ser inte vilken enorm påverkan sjukdomen har på livskvaliteten.

Stark koppling mellan atopiskt eksem och psykisk ohälsa 

En nyligen gjord studie som presenterades under kongressen visade bland annat att drygt 30 procent av patienterna med atopisk dermatit också hade betydande psykiatriska och psykosociala komorbiditeter.

Ett annat, mindre utforskat område, men som studien också belyste, var sambandet mellan atopisk dermatit och sexuell dysfunktion. Det som forskarna kunde konstatera var att litteraturen kring ämnet idag är mycket begränsat. 

– Med tanke på den höga prevalensen av atopisk dermatit är det viktigt att genomföra en rigorös studie av detta tillstånd, med tanke på den stora variationen av samsjukligheten och deras inverkan på livskvaliteten hos patienter som lider av det, sa dermatolog Laura Linares-Gonzalez , MD, Department of Dermatology, Hospital Universitario San Cecilio, Granada, Spanien, och huvudförfattare till studien.