AAD 2022: Hur blir vi bättre på att hitta melanom i tid?

American Academy of dermatology 2022 årliga möte var äntligen in real life efter två år av virtuella sammanhang. Detta var högst uppskattat av de mer än 16 000 deltagare som var på plats i Boston, USA. Covidkopplade restriktioner var liknande de vi i skrivande stund har i Sverige, med handsprit samt stora buntar med munskydd spridda överallt i det luftiga kongresscentret. 

Som vanligt var det en bredd av ämnen som täcktes, allt från hudinflammation till hudtumörer, men utan att glömma venereologi och estetisk inriktade ingrepp. Mycket fokus under årets möte var på tidig upptäckt av hudcancer, helst med icke invasiva metoder. 

Hur kan vi som läkare bli bättre på att upptäcka en lesion med risk att utvecklas till melanom?

Det kan som bekant vara svårt att, i ett tidigt skede, veta huruvida en förändring riskerar att utvecklas till ett melanom.  Inte sällan är lesionerna svårbedömda och typiska tecken på malignitet saknas – särskilt i ett tidigt stadie. 

Något som visat sig vara till stor hjälp i diagnostiskt syfte och som det pratades en hel del om under AAD var genetic expression profiling (genutrycksprofilering). En metod där ett mönster av de gener som uttrycks via den genetiska transkriptionen bestäms eller identifieras. Såväl under specifika förhållanden som i en specifik cell. 

Via denna metod kan mycket bra information komma fram. I denna kategori finns två typer tester: germline och somatiska tester. 

1. Germlinetester är bra på att upptäcka risken av en hereditär mutation som gör att patienten har en ökad risk att utveckla melanom under livets gång. Den används för att hitta individer med hög risk i specifika familjer. Till exempel är CDKN2A mutationen (som även finns i Sverige) funnen i 10 procent av de familjer som haft två kända melanom, samt i 30-40 procent bland de familjer med fler än tre melanomfall. Andra germilinemutationer som går att testa nu är CDK4, BAP 1, POT1, ACD, TERT eller TERF21P. 

2. Somatiska tester kan underlätta vid diagnostisering på bredare front. Flertal metoder och olika paneler med gener finns tillgängliga, bland andra Pigmented lesion assay (PLA) , MyPath Melanoma eller Decision DX Melanoma. Samtliga kan vara till hjälp vid bedömning av tidiga lesioner och hjälpa till med uppskattning av uppföljningsbehovet av enskilda lesioner vs biopsi/excision, särskilt på känsliga lokaler som ansiktet. 

Fler metoder som kan underlätta diagnostik av diffusa hudförändringar 

Andra metoder som också de kom på tal under mötet och som kan användas vid hudläkarbesöket är Confocal Microscopy, Multi-Photon Microscopy , Optical Coherence Tomography och Al -Augmented Intelligence. Samtliga kräver dock ganska stora investeringar på kliniken och är bäst anpassade för bedömning av patienter med sedan tidigare förhöjd risk. 

AAD 2022: Hopp om nya effektiva läkemedel mot atopiskt eksem >>

Viktigt komplement till dermatoskopi 

Konfokal mikroskopi  är ytterligare en metod som sedan ett par år finns i Sverige. Denna typ av mikroskopi används inom forskning på Sahlgrenska i Göteborg, Helsingborg samt både forskning och kliniskt bruk på Karolinska i Stockholm. Samtliga används som komplement till dermatoskopi som är kvar som golden standard gällande undersökning av hudförändringar. 

Läs intervjun med Ada Girnita på plats i Boston >>

Stort fokus på målinriktad behandling vid malignt melanom

På behandlingsfronten gällande melanom, pratades det både om  målinriktad terapi (BRAF, MEK hämmare) och immunologiska behandlingar i olika kombinationer, vilka båda är aktuella för melanomdrabbade patienter. En relativt ny behandling som används mer och mer är Talimogene Laherparepvec. Behandlingen är indicerat för behandling av vuxna med inoperabelt melanom med regionala metastaser eller fjärrmetastaser (stadium IIIB, IIIC och IVM1a) utan engagemang av skelett, hjärna, lunga eller andra viscerala organ. 

Den injiceras direkt i tumörvävnad och är modifierad via deletion av två icke-essentiella virala gener. T-VEC verkar genom att selektivt replikera i och lysera tumörceller samtidigt som den främjar regional och systemisk antitumörimmunitet. T-VEC verkar vara ett effektivt och säkert alternativ för patienter med sjukdomsprogression på systemisk immunterapi. Nästa steg blir enligt ny publicerad data från en fas 2-studie en kombination av LAG-3 och PD-1 hämning i avancerad melanomsjukdom (stadium III eller IV)

Solkrämer – ett annat hett ämne under AAD

Ännu ett hett ämne på agendan och som skapade livliga diskussioner  under kongressen i Boston var solkrämer.  Vilka är bra, vilka är mindre bra, och vad finns för krav gällande miljöpåverkan? 

Flera solsemesterparadis har idag förbud mot vissa sorter av solkräm beroende på innehåll. Samtliga av dessa är så kallade kemiska solkrämer. Det verkar som att fysikaliska solkrämer, det vill säga de som innehåller zinkoxide eller titaniumdioxide är snällare både mot miljö och mot oss , och inga studier  har kunnat påvisa att de absorberas i kroppen. Studier gjorda med olika kemikaliska solkrämer visar att om mängden som absorberas i kroppen vid normal användning är under 0,5ng /ml betraktas som ofarliga och inga andra studier planeras eller behövs. Slutsatsen var att viktigast är att patienten använder solkräm som komplement till kläder för att minska risken för hudcancer, oavsett vilket solkräm man använder, så länge SPF är 50 och UVA skydd finns. 

AAD 2022: Lovande resultat för ny behandling av psoriasis >>