3 sätt att minska risken för biverkningar vid användning av JAK-hämmare
JAK-hämmare är numera en etablerad terapi som används vid behandling av flera kroniska inflammatoriska sjukdomar. Samtidigt rapporteras allvarliga biverkningar av läkemedlet och administreringen bör noga övervägas.
Idag används JAK-hämmare som alternativ terapi inom flera medicinska områden. Inom dermatologin har läkemedlet sedan en tid tillbaka fått godkänt att användas på patienter med svår atopisk dermatit, med hopp om att fler ska få hjälp med sina besvär. Men som för de flesta effektiva läkemedel finns också en baksida. Vad gäller JAK-hämmarna kopplas de till flera allvarliga biverkningar, och det är därför viktigt att tänka till en extra gång inför valet av behandling.
I arbetet med att minska dessa biverkningar – oavsett vilken sjukdom behandlingen avser, har EMA:s säkerhetskommitté (PRAC) gått ut med rekommendationer kring hur man som läkare bör tänka kring administrering.
Åtgärder för att minska risken för biverkningar
För det första är rekommendationen att dessa läkemedel endast bör ges till specifika patientgrupper och där andra alternativ saknas. Det handlar då om patienter som är 65 år eller äldre, de som löper ökad risk för allvarlig hjärtkärlsjukdom, rökare samt patienter med en förhöjd risk att drabbas av cancer.
För det andra rekommenderas att använda JAK-hämmare med försiktighet till patienter med andra, utöver ovan nämnda, kända riskfaktorer för venös tromboembolism.
Dermatologen: “Målet med behandling av atopisk dermatit bör vara minimal sjukdomsaktivitet”
– Topikal behandling är inte alltid tillräckligt för patienter med måttlig till svår atopisk dermatit. Det är viktigt att dessa patienter remitteras till en dermatolog som kan utvärdera behandlingen och vid behov kombinera topikal behandling med systembehandling, säger Maria Bradley.
För det tredje bör doserna dessutom reduceras när det handlar om patienter i riskzonen för venös tromboembolism, cancer eller allvarlig hjärtkärlsjukdom.
De läkemedel som PRAC avser är Jyseleca (filgotinib), Olumiant (baricitinib), Rinvoq (upadacitinib), Xeljanz (tofacitinib) och Cibinqo (abrocitinib).
- Läkemedelsverket - https://www.lakemedelsverket.se/sv/nyheter/ema-rekommenderar-riskminskningsatgarder-for-anvandning-av-jak-hammare-for-kroniska-inflammatoriska-sjukdomar
