Mjältcystor

Bakgrund

• Cystor som uppstår i mjälten.
• Vanligen ett slumpmässigt fynd vid bilddiagnostik utan klinisk betydelse.
• Den kliniska betydelsen av mjältcystor beror på deras potential att brista, bli infekterade eller blöda.

Epidemiologi

• Sällsynta i vår del av världen, men vanligare i områden där Echinococcus är endemisk.
• Primära mjältcystor drabbar framför allt barn och unga vuxna.

Etiologi och patogenes

• Mjältcystor kan ha parasitiskt eller icke-parasitiskt ursprung.
• Icke-parasitiska cystor är antingen primära eller sekundära:
  • Primära cystor:
    • Kallas även äkta, kongenitala, epidermoida eller epiteliala cystor (har ett epitellager in mot cystlumen)
    • Står för 10 % av alla godartade icke-parasitiska mjältcystor och är den vanligaste typen av mjältcystor hos barn
  • Sekundära cystor:
    • Kallas även pseudocystor
    • Saknar epitellager
    • Är eventuellt utvecklade från traumatiskt betingade mjälthematom
• Det är inte säkert att de äkta cystorna och pseudocystorna skiljer sig åt, varken vid preoperativa radiologiska undersökningar eller makroskopiskt under operationen.

ICD-10

• D73.4 Mjältcysta

Anamnes

• I regel inga eller få symtom. Cystorna upptäcks vanligen av en slump vid bilddiagnostik av annan orsak.
• Vid symtomgivande tillstånd kan patienten känna en utfyllnad och smärta under vänster revbensbåge. Ibland referrerad smärta i vänster axel.
• Adekvat trauma i anamnesen kan indikera pseudocysta.
• Akuta symtom kan uppstå vid ruptur, blödning eller abscessbildning – förekommer dock sällan.
• Klargör om patienten har varit i endemiska områden för echinokockinfektion.

Kliniska fynd

• Ofta inget fynd.
• Eventuellt obehag vid palpation.
• Eventuellt palpabel utfyllnad.

Utredning av mjältcystor

• DT:
  • Det är svårt att skilja mellan äkta cystor och pseudocystor, men ibland ses trabekulering och septa som är vanligare i äkta cystor
  • Kalkinlagring i kapseln kan ses vid båda typerna
  • 2/3 av parasitcystorna är multilobulära vid DT
• Ultraljud.
• Antikroppsundersökning för echinokockinfektion kan utföras på Folkhälsomyndigheten.

Differentialdiagnoser

• Cystiska neoplastiska tumörer.
• Parasitcystor – speciellt i endemiska områden för echinokockinfektion:
  • Lever är det vanligaste organet för echinokockcystor, följt av lungor och mjälte⁶

Behandling av mjältcystor

• Indikationer för operation:
  • Stora cystor – mjältcystor med en diameter på >4 cm bör vanligtvis behandlas kirurgiskt
  • Subjektivt obehag
• Vid kirurgi föredras mjältbevarande ingrepp på grund av:
  • Ökad risk för sepsis efter splenektomi
  • Mjältens betydelse för immunförsvaret

Komplikationer

• Ruptur, blödning eller abscessbildning:
  • Risken är störst vid pseudocystor och cystor med en diameter >5 cm
  • Ruptur är troligtvis en sällsynt komplikation

Prognos

• Det kan finnas en risk för recidiv av epitelcystor efter resektion.
•  

Källor

• Ingle SB, Hinge Ingle CR, Patrike S. Epithelial cysts of the spleen: a minireview. World J Gastroenterol. 2014;20(38):13899-13903. PubMed
• Gourtsoyianni S, Laniado M, Ros-Mendoza L, Mansueto G, Zamboni GA. The Spectrum of Solitary Benign Splenic Lesions-Imaging Clues for a Noninvasive Diagnosis. Diagnostics (Basel). 2023;13(12):2120. Published 2023 Jun 20. PMID: 37371015 PubMed
• Echinococcus granulosus, hundens dvärgbandmask (Antikroppsbestämning). Folkhälsomyndigheten. Hämtad 2024-10-28 www.folkhalsomyndigheten.se