Tillgången till effektiv cancerbehandling skiljer sig åt i landet
Immunterapi med CAR-T är idag en överlevnadsmöjlighet för svårt sjuka cancerpatienter. Två läkemedel är godkända för behandling av framskridna former av vissa typer av blodcancer. Tillgången till behandlingen ser dock väldigt olika ut i Sverige. Det berättar hematologen Olle Werlenius, som sitter med i den nationella arbetsgruppen för CAR-T-cellbehandling.
Behandling med CAR-T har revolutionerat cancervården genom dess sätt att effektivt identifiera och förgöra tumörceller hos patienter som utan framgång provat all annan botande behandling.
Läs mer om genombrottet för CAR-T-cellbehandling här >>
Framsteg med att hantera biverkningarna
Idag finns två kommersiellt tillgängliga produkter inom CAR-T-terapi, som i fjol fick klartecken av NT-rådet att användas i sjukvården. Det ena är Kymriah som kan ges till barn och unga vuxna med akut lymfatisk leukemi (ALL). Den andra produkten är Yescarta som hittills är godkänd för vuxna patienter med vissa typer av aggressiva B-cellslymfom (storcelligt B-cellslymfom, (DLBCL) och primärt mediastinalt storcelligt B-cellslymfom (PMBCL)).
Några få sjukhus är certifierade för att kunna erbjuda dessa avancerade behandlingar med avseende på logistik och hantering av biverkningar. En av dem är Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Behandling med CAR-T kan ge mycket allvarliga biverkningar. Patienterna riskerar att behöva intensivvård för så kallat cytokinfrisättningssyndrom (CRS), infektioner och neurologiska biverkningar av olika slag. Dödsfall är lyckligtvis sällsynta men har förekommit, säger Olle Werlenius, MD och PhD vid institutionen för hematologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin.
Nordiskt webbinar om lymfom
Den 28 november bjöd Bonnier Healthcare in till ett nordiskt webinar med experter från Sverige, Norge och Danmark. En 90-minuters sändning inom lymfom med svenska, norska och danska experter som presenterade sina ämnen ur ett nordiskt perspektiv. Webbinariet leddes av Alexander Fosså.
Detta kan skrämma vissa sjukhus men enligt Olle Werlenius har det skett framsteg med att hantera biverkningarna.
– Det flesta biverkningar är hanterbara och övergående, och under de senaste åren har man lärt sig att behandla biverkningarna mer effektivt. Som med all behandling måste nyttan väga tyngre än riskerna. Behandling med CAR-T ges med syfte att åstadkomma långtidsöverlevnad, förhoppningsvis bot, vilket gör att riskerna många gånger bedöms som rimliga, säger han.
LÄS ÄVEN: Han var pionjär inom immunterapi vid cancer >>
Behandlingsbeslut fattas på nationell nivå
För att göra en korrekt bedömning vid enskilda patientfall finns en nationell samverkansgrupp, utsedd av RCC, som jobbar för att CAR-T ska införas och användas på ett bra sätt.
– Alla behandlingsbeslut fattas vid nationella videokonferenser, vilket borgar för en så jämlik bedömning som möjligt i hela landet. Detta arbetssätt har inneburit en omdömesgill och försiktig uppstart av användning av CAR-T i Sverige, säger Olle Werlenius.
Webbinarium med nordiska experter om ITP
Den 16 oktober bjöd Bonnier Healthcare (NetdoktorPro) och Dagens Medicin in till ett spännande nordiskt webbinarium om Immunologisk trombocytopeni (ITP). Webbinariet ger dig som är verksam på området möjlighet att lära från några av de främsta experterna på området.
Se till att fler sjukhus ska kunna erbjuda CAR-T-behandling
Förutom biverkningarna är priset ytterligare något som kan hindra regioner från att införa behandlingen. Det har lett till att tillgången ser olika ut runt om i landet.
– Hittills har inte alla regioner valt att finansiera behandlingen, vilket gör att möjligheten att använda CAR-T inte varit densamma i hela Sverige. RCC-gruppen, och andra forum, arbetar för att ändra på detta så att behandlingen ska kunna erbjudas oavsett var man bor i Sverige, säger Olle Werlenius.
Hur många patienter skulle ha nytta av den här typen av immunterapi skulle du säga?
– Det är svårbedömt i dagsläget eftersom jämförande studier saknas och behandlingens plats ännu inte är helt etablerad mot andra behandlingar, till exempel stamcellstransplantation. Som det ser ut idag verkar det handla om någon eller några enstaka patienter per år för Kymriah. För Yescarta handlar det om något eller några tiotal patienter årligen i Sverige.
Än så länge ges CAR-T-behandling bara efter återfall eller när sjukdomen inte svarar på standardbehandling. Det krävs också att patienten kan förväntas tåla biverkningarna som kan uppstå, att sjukdomen inte utvecklas för fort samt att utbredningen av sjukdomen är begränsad.
