Misstänk MPN vid höga blodvärden och trombocyter

Läkare inom primärvården reagerar alldeles för sällan på höga hemoglobinvärden och höga trombocyter, det menar Jan Samuelsson.

– Att vara en kunnig allmänläkare är det svåraste läkaryrket. Det är dock inte brist på riktlinjer som är huvudproblemet, säger han.

En studie från 2015 publicerad i både Sverige, Danmark och Frankrike visar att hälften av alla MPN-patienter har haft förhöjda hemoglobinvärden kända för vården i minst tre månader innan de anlände till sjukhuset. Resultaten från studien visade att primärvården inte hade reagerat på höga trombocyter.

– Problemet är att primärvården, och ibland slutenvården, inte uppmärksammar avvikande blodvärden som leder till att var femte patient får en mer eller mindre invalidiserande trombos, ofta i onödan. Drygt 20 procent av alla MPN-patienter i Sverige upptäcks på grund av att de får en allvarlig trombos, stroke, eller hjärtinfarkt, säger Jan Samuelsson och hänvisar till sin egen studie från 2017.

Kärlsjuk i tre år utan att upptäckas

En kvinna som nyligen besökte Jan på Linköpings universitetssjukhus hade haft trombocyter över 600 i tre år. När primärvården väl remitterade henne till hematologen var trombocyterna upp på 1200. 

– Hon har alltså gått som en tickande bomb i tre år, trots att vi försökt förmedla den här kunskapen till primärvården. Alla patienter utan känd sjukdom och som vid ett par mätningar visar förhöjda blodplättar, över 450, måste remitteras till hematolog omedelbart. Det är det viktigaste budskapet till primärvården, att inte negligera höga trombocyt- eller hemoglobinvärden.

Vill höja medvetenheten

För att uppmärksamma primärvården om fördröjningen av vård för MPN-patienter har Jan Samuelsson och kollegor undervisat på olika primärvårdsenheter i landet. Varför det fortfarande ser ut som det gör kan han inte förklara.

– Varje gång vi hittar den här typen av patient återkopplar vi till verksamhetschefen på vårdcentralen och frågar varför det blivit så här. De svarar oftast att de inte vet varför, men att de ska föra budskapet vidare. Man får bara hoppas att det inte händer igen.

Om patienterna istället upptäcktes snabbare och skickades till hematolog i god tid får de i flesta fall också en bättre prognos. Hematologen kan då behandla  patienten till normala blodvärden och sänka risken för blodproppar till samma nivå som bland övriga befolkningen.

– Det är inte svårt att åstadkomma, men vi måste få patienterna till oss.

Varför tror du att så många MPN-patienter får fördröjd diagnos och vård?

– Den stora privatiseringen av primärvården gjorde att det inte längre var lönsamt att vara noggrann, utan man ska träffa så många patienter som möjligt, det kan möjligen ha bidragit till det här. Många patienter vittnar om allt kortare besök på sina vårdcentraler.

Är problemet verkligen isolerat till privat drivna vårdcentraler?

– Nej det finns på landstingsdrivna också. Det är ett fenomen och problem som funnits redan innan privatiseringen av vårdcentralen. Varför vi inte kan få kollegorna att reagera det vet jag inte, även om en allt tyngre arbetsbelastning säkert spelar in.

Läs mer om MPN-sjukdomarna: 

• Essentiell trombocytemi (ET)
• Polycytemia vera (PV)
• Primär myelofibros (PMF)

Myeloproliferativa sjukdomar omfattar även: 

• Kronisk neutrofil leukemi (KNL)
• Kronisk eosinofil leukemi (KEL)

Sjukdomarna omfattar olika delar av det hematopoetiska systemet.