Han var pionjär inom immunterapi vid cancer

Onkologidagarna i Växjö var en av de evenemang som i år ställdes in på grund av utbrottet av covid-19. I programmet syntes bland annat hedersföreläsaren Håkan Mellstedt, professor i onkologisk bioterapi vid Karolinska institutet. För NetdoktorPro berättar han om sin planerade föreläsningen “50 år med immunterapi – den fjärde hörnpelaren i cancerbehandling får allt större betydelse”.

Det lyfte immunterapi till en högre höjd

Redan i början av sin forskarkarriär, tidigt 70-tal, intresserade sig Håkan Mellstedt för immunologi för att angripa cancer. Han genomförde de första immunterapi-behandlingarna i Sverige i slutet på 70-talet. I Sverige var han till en början ensam läkare om att tro på detta och trots att allt fler gjorde honom sällskap är det först på senare tid som det har skett en kollektiv acceptans inom läkarkåren, menar han.

– Det var när de immunonkologiska så kallade checkpointinhibitorer fick sitt genombrott 2013. De gav slående resultat vid till exempel lungcancer och melanom och lyfte immunterapi till en högre höjd. Det var då som terapin accepterades inom vården.

Snabba framsteg med CAR-T

Den senaste typen av immunterapi är CAR-T-behandling. Idag finns två godkända läkemedel på marknaden men flera är på frammarsch.

– CAR-T-behandling utnyttjar samma grundprincip som immuncheckinhibitorerna. Nämligen att få patientens egna mördar-T-celler att döda tumörcellerna. CAR-T är dock mycket effektivare på att döda cancerceller än immuncheckinhibitorer, säger Håkan Mellstedt.

LÄS ÄVEN: CAR-T – ett genombrott inom cancervården

Samtidigt som effekten är slående, är CAR-T en mycket dyr process. Det beror på att T-celler tas ut från den enskilda patienten, för att sedan genmodifieras och ges tillbaka till patienten där de attackerar tumörceller.

– I framtiden måste man komma runt produktionsprocessen. Det vill säga hitta ett sätt att tillverka denna typ av produk så att man “har den på hyllan”. Detta är redan på gång och med dagens snabba framsteg kommer det antagligen gå fort, säger Håkan Mellstedt och fortsätter:

– Ett nytt viktigt framsteg i att utnyttja patientens egna mördar-T-celler är att behandla med bispecifika antikroppar (BiTE) “från hyllan”, som när de ges till patienten binder samman tumörcellerna med T-cellerna som framkallar kraftig tumörcellsdöd.

Bättre kontroll över immunologiska biverkningar

Immunterapi med CAR-T har gjort det möjlighet att hjälpa patienter med svår blodcancersjukdom, där standardbehandling inte har gett någon effekt. Något som återstår innan fler kan få tillgång till behandlingen, förutom att reducera kostnaderna, är att minska allvarliga biverkningar.

– Idag aktiveras immunförsvaret så kraftigt att patienterna kan få svåra immunologiska biverkningar från bland annat hjärt- och lungsystemet och centrala nervsystemet. Det man vill är att aktiveringen att attakera cancern bibehålls medan aktiveringen mot övriga kroppen blir mildare, säger Håkan Mellstedt.

Detta avancerade gas- och bromssystem har forskarna redan börjat utveckla och enligt Håkan Mellstedt testas nu en ny variant vid till exempel myelom.

Betydelsen av omgivande tumörvävnad

Idag är det framför allt blodcancer som CAR-T biter bäst på.

– Av alla cancerläkemedel där man lyckats bäst är de mot blodcancer. Detta beror bland annat på att blodcancer växer i en helt annan omgivande vävnad än andra cancerformer. Man måste undersöka och förstå mer om hur den omgivande vävnaden fungerar, säger Håkan Mellstedt.

Ju bättre förståelsen blir för den omgivande vävnaden desto fler cancerformer kan komma att bli aktuella för behandlingen. Därutöver torde svarsfrekvensen på behandlingen vara individuell.

– För att vi ska bli framgångsrika måste vi kunna avgöra om en patient är lämplig för immunterapi. Kan man välja ut dessa patienter kommer svarsfrekvensen stiga avsevärt. Det är svårt men en förutsättning, säger Håkan Mellstedt.