Han fick en ny chans med CAR-T-celler

För ett år sedan blev den första patienten i Sverige behandlad med andra generationens CAR-T-celler. Patienten heter Kenneth och han delar med sig av sin vårdresa i samband med ett digitalt seminarium under Folkhälsodalen.

Kenneth hade fått diagnosen diffust storcelligt B-cellslymfom och det visade sig att tumören inte svarade på konventionella behandlingar, därav blev han erbjuden att testa en helt ny form av läkemedel.

– Jag blev ganska glad i början, eftersom det inte hade funkat med cellgiftsbehandling. Då kom det en ny chans på något sätt, berättar Kenneth under samtalet med Stephan Mielke, som är medicinskt ledningsansvarig på Centrum för cellterapi och allogen stamcellstransplantation på Karolinska universitetssjukhuset.

Behandlingen gav en perfekt respons

Ju längre tiden gick desto mer nervös blev Kenneth och hans familj. Han berättar att behandlingen, som är en engångsbehandling, inte kändes alls. Kenneth observeras noggrant eftersom det finns risk för allvarliga biverkningar men några sådana kom aldrig. Han fick feber och en lättare infektion med inte mer än så och kunde skrivas ut från sjukhuset två veckor senare.

Stephan Mielke instämmer att behandlingen gav en perfekt respons och att det idag inte finns någon tumör kvar. Kenneth berättar att han fortfarande kan känna sig trött men att han är tillbaka i sitt arbete som lärare. Eftersom det är en klinisk prövning följs han noggrant upp och kommer göra under en lång tid.

Skapar nya utmaningar

Samtidigt som CAR-T-behandlingen gav så goda effekter i det här fallet är det fortfarande en klinisk prövning och det är inte säkert att det går lika bra för alla patienter, understryker Stephan Mielke.

– Det är en helt ny form av läkemedel som skapar utmaningar som vi måste ta hand om. Det skapar utmaningar för alla som jobbar kring CAR-T-celler, säger han.

Här ligger Sverige efter andra länder i Europa, menar Gunilla Enblad, professor i onkologi vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, samt ordförande i nationella arbetsgruppen för CAR-T inom RCC.

Det blir startskottet för seminariets debattdel - Hur skapar vi en gemensam målsättning för CAR-T i Sverige? Förutom Gunilla Enblad och Stephan Mielke sitter även representanter från bland annat TLV, LIF, NT-rådet och Blodcancerförbundet med i panelen.

Några saker som panelen anser bör göras för CAR-T:

• Sjukvården: Använda kliniska produkter och delta i kliniska prövningar.
• Läkemedelsföretagen: Underlätta introduktionen av läkemedel och arbeta för studier i Sverige.
• Myndigheter/regioner/staten: Underlätta deltagande i studier, arbeta för ny finansieringslösning både av kommersiella produkter och akademisk forskning.

Plattform för CAR-T

Ett sätt att jobba tillsamman med CAR-T är genom SWECARNET (Sweden’s CAR-T Cell Competence Network). Stephan Mielke är projektledare för plattformen.

– Det är något som hjälper oss att förstå utmaningar - att ha en plattform, att träffa varandra, att jobba tillsammans och att se industrin som partner eftersom dem är delaktiga i allt vad vi gör, förklarar han under seminariet.

Idag finns CAR-T-cellsbehandlingen i Stockholm, Uppsala och Lund och den är på väg att erbjudas i Göteborg och Linköping.