Stora skillnader i dödfödslar över landet

En gång i tiden var Sverige bäst i världen på att förhindra dödfödsel, men under en längre tid har läget försämrats och Sverige ligger numera långt efter flera andra länder. 
 
Socialstyrelsen fick i uppdrag av regeringen att utreda risken för dödföddhet, det vill säga att ett barn föds utan livstecken efter den 22:a graviditetsveckan. Utredarna har jämfört samtliga regioner och landsting med det landstinget som är störst till antalet invånare – Stockholm.

–  Då ser man tydligt att det finns statistiskt signifikanta skillnader mellan olika regioner, även om man tar hänsyn till olika riskfaktorer. På så sätt ser man att risken för dödföddhet i exempelvis Region Skåne är 25 procent högre än i Stockholm, säger Karin Källén, utredare på Socialstyrelsen och professor i klinisk epidemiologi vid Lunds universitet, till Dagens Medicin. 

Läs även patientfallet: Vilken preventivmetod passar för Petra?

Sverige – inte längre bästa i världen

I Östergötland är risken 50 procent högre än i Stockholm, medan risken i Västra Götaland är 30 procent högre. Varje år föds mellan 115 000 och 120 000 barn i Sverige och i snitt föds fyra döda barn per 1 000 födda. Barn som föds utan livstecken har inte minskat under de senaste tio åren. Från att nästan ha haft lägst risk för dödföddhet i hela världen har Sverige halkat efter, inte minst jämfört med våra grannländer där risken att drabbas är betydligt lägre. Socialstyrelsens rapport visar att sjukvården kan göra mer för att minimera risken för dödföddhet ytterligare.

Detta ökar risken för dödföddhet

Faktorer som ökar risken för dödföddhet är bland annat eventuell övervikt eller fetma (hög BMI) hos mamman, tidigare missfall, om mamman är född i Mellanöstern eller i Afrika söder om Sahara, eller om mamman har låg utbildning.
– Kvinnans ålder påverkar också, framför allt om det är första barnet. Då är det nästan ett linjärt samband. Ju äldre kvinnan är, desto högre är risken, säger Karin Källén.

Vad kan landstingen göra annorlunda?
– De regionala skillnaderna visar att det borde gå att göra mer. Sjukvården kan bli bättre på att identifiera riskgraviditeter eller informera bättre om riskfaktorer. Ett annat förslag är att ta fram ett kunskapsstöd om dödföddhet till hälso- och sjukvårdspersonal, med särskilt fokus på bland annat blodprovsanalyser och tillväxtmätning, säger Karin Källén till Nyhetsbyrån TT.

Vad är ett rimligt mål?
–  Stockholm, som har många äldre förstföderskor och många som är födda söder om Sahara, har 3,3 dödfödda per tusen födda barn. Det kanske är ett rimligt mål, även om Finland bara har 3,0, säger Karin Källén.

Läs mer om icke-hormonella preventivmetoder här.