Så ska förlossningsdepression upptäckas tidigare

– Sjukvårdspersonalen behöver vassare verktyg för att upptäcka kvinnor med förlossningsdepression tidigt och kunna sätta in rätt stöd; insatserna kan inte vänta. Vi vet att de första sex månaderna med barnet är oerhört värdefulla. Den screening som finns idag utförs via barnhälsovården, där besöket fokuserar mest på barnet. Många nyblivna mammor känner också skam och skuld, och tvekar att ta upp frågor om sin egen hälsa, säger Alkistis Skalkidou, i ett pressmeddelande från Akademiska sjukhuset.

Alkistis Skalkidou är professor och överläkare på kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset, som forskar på förlossningsdepression.

Nu finns också planer på att implementera en manual för att screena mammor i riskzonen redan vid utskrivning från BB och parallellt med det utvecklar kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset en multiprofessionell stödgrupp.

Manual baserad på studie

Manualen baseras på en studie där forskare följt 6000 kvinnor både under graviditeten och i samband med förlossningen. Under denna tid fick kvinnorna svara på webbaserade enkäter. Under förlossningen togs blod-och vävnadsprover från moderkakan och navelsträngen och på kvinnor som haft planerat kejsarsnitt togs även ett ryggmärgsprov.

– Vi studerar både biologiska och andra riskfaktorer, exempelvis halten av stresshormonet kortisol, sömnsvårigheter, stöd från partner och amning, säger Alkistis Skalkidou.

[ReadMoreLinkBoxSecond]

Vem får förlossningsdepression?

Om man har haft en förlossningsdepression tidigare, även en lindrig sådan, ökar risken för att drabbas av en förlossningsdepression igen. Men depressioner som man haft tidigare i livet, som inte har någon koppling till förlossning eller graviditet, kan också spela in. Andra riskfaktorer kan vara:

• Dåligt stöd från partner
• Ängslig personlighet
• Svåra livshändelser
• Svåra PMS-besvär

Forskning har också visat att relation med partnern och även barnens psykoemotionella utveckling påverkas, menar man i pressmeddelandet från Uppsala universitet.

[ReadMoreLinkBoxThird]

Vården har blivit bättre på att uppmärksamma deprimerade mammor

Gunilla Hallberg, sektionschef för obstetrik och förlossning vid Akademiska sjukhuset, menar att man blivit bättre på att uppmärksamma psykisk ohälsa inom mödravården. Och nu även kring förlossningsupplevelsen, som har visat sig ha ett samband med förlossningsdepression.

– Inom kvinnosjukvården finns en grupp som arbetar med förlossningsrädda som kommer att utvecklas och som indirekt även arbetar med förlossningsdepression och allmän psykisk ohälsa. Tanken är att den multiprofessionella gruppen ska bestå av gynekologer och barnmorskor från kvinnokliniken och psykiatriker från psykiatrin. Förhoppningen är att också få med representanter från primärvården, säger Gunilla Hallberg i pressmeddelandet.

Mammor måste se vikten av att hjälpa sig själv

Enligt Alkistis Skalkidou är det viktigt att mammor som drabbas av förlossningsdepression blir sedda och bekräftade. Det är även viktigt att inse vikten av att hjälpa sig själva först.

– Första rådet är att ta hjälp så att man kan vila; sova fyra timmar i sträck och få egen tid, till exempel för promenader. Om detta inte har snabb effekt kan det behövas medicinering med antidepressiva eller samtalsterapi. Tvärtemot vad många tror så finns det många antidepressiva läkemedel som kan kombineras med amning, säger Alkistis Skalkidou i pressmeddelandet.