Kunskapsbrist om vestibulit inom vården
Allt fler diagnostiseras med vestibulit och mörkertalet torde vara stort, visar en ny kartläggning från Socialstyrelsen. Det gör det inte enklare att kunskapen om vestibulit och långvarig vulvasmärta är begränsad inom vården. “Flera patienter har i intervjuer påtalat att de trots många vårdbesök fått felaktiga diagnoser och felaktig behandling”, säger Hanna Mühlrad, utredare vid Socialstyrelsen.
I en ny kartläggning som Socialstyrelsen har gjort framkommer det att antalet som får diagnosen vestibulit har fördubblades mellan 2006 och 2016.
– Det kan bero på en reell ökning men också på bättre rapportering och att fler söker vård för sina besvär, säger Hanna Mühlrad, utredare vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Samtidigt visar kartläggningen att det saknas en enhetlig diagnossättning för vestibulit, vilket gör att det är svårt att fastställa en exakt förekomst. Under perioden 2001 till 2016 vårdades närmare 9 000 kvinnor inom den specialiserade öppenvården och slutenvården för vestibulit. Inkluderar man även med samlagssmärta, vaginism och andra relevanta diagnoser stiger siffran på cirka 54 000.
Hanna Mühlrad menar att det troligen finns ett stort mörkertal i registreringen då besök vid ungdomsmottagningar, primärvård eller hos barnmorska inte räknas med i några register.
– Dessutom kan det begränsade kunskapsläget om vestibulit bidra till en underrapportering, säger hon.
Enkätundersökning om patientlagen
Patientlagens syfte är att stärka och tydliggöra patientens ställning. I denna enkät vill vi få en bättre bild av hur ni arbetar med patientlagen på din arbetsplats.
Fel diagnos och behandling
Patienter vittnar om felaktig vård och problem med attityder vid vestibulit.
– Flera patienter har i intervjuer påtalat att de trots många vårdbesök fått felaktiga diagnoser och felaktig behandling. Patienter upplever att de inte blir trodda när de kontaktar vården eller att deras smärta normaliseras, säger Hanna Mühlrad.
Hon förklarar att patienter beskriver det som en stigmatiserande sjukdom eftersom den rör tabubelagda frågor kring kvinnlig sexualitet.
[ReadMoreLinkBoxSecond]Öka kunskapen om vestibulit
Den rådande kunskapsbristen om sjukdomen, både bland vårdpersonal och patienter, har bidragit till stora skillnader i vården över landet. Till exempel har cirka hälften av landstingen särskilda vulvamottagningar.
– Vad skillnaderna beror på framgår inte, men det skulle kunna bero på olikheter i registrering, diagnostisering, tillgång till vård eller benägenhet att söka vård, säger Hanna Mühlrad.
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
Socialstyrelsen framhåller bland annat att informationen till patientgruppen behöver stärkas och de ser över möjligheten att vårdpersonal ska få tillgång till kunskapsstöd för patienter med vestibulit.
Källa: SocialstyrelsenOm vestibulit
- Socialstyrelsen - http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2018/nykartlaggningvisarpabristandekunskapomvestibulitinomvarden
