Infektion under graviditeten ökar risken för psykisk ohälsa hos barnet

– Resultaten tyder på att det kan finnas anledning att förebygga och förhindra infektion under graviditeten så långt som möjligt, exempelvis genom att följa rekommendationerna för influensavaccinering, säger Verena Sengpiel, docent i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande. Hon är också sistaförfattare till studien som publicerats i tidskriften JAMA Psychiatry.

Det är känt att infektion med vissa smittoämnen, till exempel cytomegalovirus eller herpesvirus, kan skada utvecklingen av hjärnan hos foster och öka risken för vissa psykiatriska sjukdomar. Resultaten från den nya studien visar att också infektion i största allmänhet under graviditeten – och när själva smittoämnet inte når fostrets hjärna – har en koppling till ökad risk hos barnet att senare i livet utveckla autism eller depression.



Läs även: Icke-hormonella preventivmetoder

Ökad risk för depression och autism

Studien bygger på uppgifter från det medicinska födelseregistret mellan åren 1973-2014. Uppgifterna har länkats till slutenvårdsregistret där det framgår om mamman vårdats på sjukhus med en infektionsdiagnos under den aktuella graviditeten.

Forskarna har kunnat följa barnens psykiska hälsa fram till 2014, då de äldsta barnen var 41 år, även här med hjälp av slutenvårdsregistret.


Resultaten visade att om en mamma under graviditeten vårdats på sjukhus med en infektionsdiagnos ökade riskerna markant för att barnet senare i livet hamnade under sjukhusvård med någon av diagnoserna autism eller depression. Risken för autism ökade med 79 procent, och för depression 24 procent.



Det hittades dock ingen koppling till bipolär sjukdom, psykos och schizofreni, mellan sjukhusinläggning med infektionsdiagnos under graviditet.

Läs även: Vilken preventivmetod passar för Petra? 

Ökad risk även vid urinvägsinfektion



Kvinnorna som ingick i studien kan ha blivit inlagda på grund av en annan diagnos än infektion, men drabbats av infektion under vårdtillfället. Risken för att barnet skulle drabbas av psykisk ohälsa ökade även när mamman haft mildare former av infektioner, till exempelvis en vanlig urinvägsinfektion.

Eftersom studien är en observationsstudie kan resultatet inte berätta hur infektion under graviditeten påverkar hjärnutvecklingen hos fostret. Andra tidigare studier har dock visat att en infektion hos mamman leder till en inflammatorisk reaktion, och att vissa inflammatoriska proteiner kan påverka genuttrycket i hjärncellerna hos fostret.

Andra studier har visat att inflammationen hos mamman ökar produktionen av serotonin i moderkakan, som kan tänkas påverka hjärnutvecklingen hos fostret.

Studien är gjord i samarbete mellan forskare vid Sahlgrenska akademin och University of Washington (UW) School of Medicine in Seattle, Washington, USA. Endast barn som fötts i Sverige har deltagit i studien.

Fortbildning: Lär dig mer om icke-hormonella preventivmetoder