Fler dörrar öppnas för behandling av myom

Myom drabbar cirka 30-50 procent av alla kvinnor och kan leda till både smärta, blödningar och infertilitet. Trots den höga prevalensen är kunskapen bristfällig när det gäller etiologin. Troligtvis utvecklas tumören via klonal expansion från en enskilt transformerad glattmuskelcell i myometrium.
Studier har visat att östrogen och progesteron spelar en central roll
vid myomutveckling, bland annat gällande tillväxt. Tumören får tillgång till östrogen via äggstockarnas steroidgenes, men det sker även produktion in situ genom omvandling av androgener via
enzymet aromatas. Östrogenet tros uppreglera progesteron-
receptorer och därmed blir tumören även mottaglig för progesteron som styr apoptos och proliferation. Båda hormonen leder till expansion av tumören genom bildning av stora mängder extracellulär matrix, främst kollagen. Östrogen och progesteron orsakar även en fortsatt cellproliferation. 

I dag finns behandlingar i form av både progesteron- och aromatasinhibitorer som reducerar myomets tillväxt. Aromatsinhibitorer blockerar produktionen av östradiol och därmed minskar tumörens mottaglighet för både östrogen och progesteron. Det finns även selektiva progesteronreceptormodulatorer, SPRM, som hämmar tumörtillväxt. Bland annat genom nedreglering av ett antal tillväxtfaktorer och deras receptorer, som TGFβ3 och insulin-like growth factor-I. Progesteroninhibitorer har även setts inducera apoptos av myomceller i kultur.

Ultraljud ger nekros av tumörceller

För tillfället testas en ny behandlingsmetod mot myom vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Tekniken kallas magnetic resonance-guided high intensity focused ultrasound, MR-HIFU. Med hjälp av fokuserat ultraljud bränns tumören bort med millimeterprecision, berättar Håkan Ahlström som är prefekt vid institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap vid Uppsala universitet.

Tekniken kombinerar magnetkamera (MRI) och fokuserat ultraljud av hög intensitet (HIFU). Myomvävnaden förstörs genom att koncentrera ultraljudsstrålen med hög energi till en specifik punkt där temperaturen stiger till mer än 60 grader Celsius. Det leder till termisk ablation av myomcellerna.

– En sonikering kan variera mellan 20 till 30 sekunder och följs av en nedkylningsperiod för att förhindra brännskador på huden. Ultraljudsstrålens räckvidd är någon decimeter och det krävs upprepade sonikeringar för att avlägsna myomvävnaden. Men kvinnan kan återgå till jobbet redan några dagar efter behandlingen, säger Håkan Ahlström.

Via MRI erhålls viktig data i tredimensionellt format som visar bäckenet ur flera ortogonala plan: sagittalt, axialt och koronalt. Det ger information om intilliggande organ samt myomets volym och lokalisering. Eftersom MR-HIFU är non-invasivt innebär tekniken färre risker än hysterektomi (livmodern opereras bort) eller myomektomi (endast myomet avlägsnas kirurgiskt). Tekniken kan dock medföra bieffekter som lindriga brännskador på huden och övergående nervpåverkan.

– Tekniken kan inte appliceras på alla myom. Exempelvis får inte myomet vara för stort eller ligga för långt ifrån bukväggen. Efter screening och selektion av lämpliga patienter är det ungefär 2-3 av tio som matchar kriterierna, säger Håkan Ahlström.    

Hittills har två patienter med myom testat MR-HIFU på Akademiska sjukhuset.

– Den första behandlingen gick bra, och den andra kvinnan fick också ett bra resultat även om hon drabbades av smärtor och illamående under behandlingen.

Sedan länge använder andra länder tekniken på exempelvis bröstcancer, levertumörer och glioblastom. Under nästa sommar planerar Akademiska sjukhuset att använda MR-HIFU för behandling av benmetastaser.

– Det handlar främst om att ta bort smärtor i samband med metastaser. Förhoppningen är att tekniken även ska kunna appliceras på prostatacancer, men då krävs extra utrustning. 

Träffar du som läkare många patienter som besväras av myom? Kommentera gärna direkt under artikeln.