Rapport från Alzheimerkongressen, AAIC
Kognitiv medicin är ett begrepp som nu etablerats på många av postrarna på världens största alzheimerkongress 2014. Mycket nytt presenterades också om livsstilsförändringar och passiv immunisering vid demens. Läs hela rapporten från dr Mikael Nornholm, Verksamhetsområdet Minnessjukdomar, SUS, Malmö.
Världens största Alzheimerkongress, Alzheimer’s Association International Conference, AAIC, inleddes med pompa och ståt i Köpenhamn av prinsessan Benedikte av Danmark. I sitt tal berättade hon om sitt samarbete med vår H.M. Drottning Silvia och deras passion för att hjälpa personer drabbade av Alzheimers sjukdom. Prinsessan Benedikte betonade vikten av att vi uppmärksammar demenssjukdomar och förstår vilken stor belastning de är för de drabbade såväl som för de anhöriga. Prinsessan Benedikte möttes av varma applåder då hon gång efter gång, i starka ordalag, fortsatte att framhäva Alzheimers sjukdom som en viktig hälsofråga i världen.
Prinsessan Benedikte av Danmark lämnar kongressen
AAIC:s vice ordföranden, Maria Carillo, tog över stafettpinnen, genom att berätta att det under kongressen kommit ca 4000 deltagare från 25 olika länder, för att tillsammans lyfta fram forskningsframsteg och stötta yngre forskare i att fortsätta mot att lösa alzheimergåtan.
Öppningsföreläsningen inleddes därefter av professor Vellas från Toulouse, författare av ca 500 artiklar inom området. Dr Vellas talade, med underbar brytning, om hur man bör lägga upp studier i framtiden, dels försöka hitta rätt behandlingsmål till rätt sjukdomsmekanism; dels fokusera på rätt behandling vid sjukdomens fortskridande – allt i enlighet med att Alzheimers är en progressiv, neurodegenerativ sjukdom. Men dr Vellas berättade även om två andra viktiga, pågående studier, varav en kommit längre: FINGER-studien.
Märkligt nog släpptes helt ny data från denna studie av professor Mia Kivipelto, som visade på god verkan av interventioner som livsstilsförändringar. Dr Vellas har en liknande studie i Frankrike MAPT, där man behandlar med omega-3 och Multivitaminer var för sig och i kombination med fysisk aktivitet. Genom att ge höga doser DHA (800mg) i omega-3, och kombinera med motion och andra förbättringar av de äldres hörsel – och synförmåga, vill man uppnå ett förebyggande mot Alzheimers sjukdom.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Professor Kivipelto, vid Karolinska Institutet, har dock kommit längre i sin FINGER-studie. Hon avslöjade vid AAIC:s första dag, att man i en pågående tvåårsstudie på över 1000 äldre med risk för minnesstörning, sett att fysisk aktivitet, råd från dietist, sociala aktiviteter samt behandling av hjärtsvikt och blodtryck, förbättrade minnet, men även exekutiva funktioner (utförande och planering). Dr Kivipelto var fylld av entusiasm då undertecknad träffade och bytte ett par ord med henne under AAIC. Hon såg fram mot pressreleasen, och sågs därefter redan på riksnyheterna nästa dag. Forskningsområdet är således av stort allmänt intresse!
Andra dagen, livsstilar, en balans mellan nytta och nöje
Vid stora kongresser som AAIC förenas nytta med nöje. Framförallt nytta, och i detta fall dominerar flera fall av betydelse av livsstilsfaktorer och vikten av god nutrition och därmed minskad förekomst av demenssjukdomar. Dr Grodstein från Boston, inledde förmiddagen med att berätta om flera studier som visar på vikten av näringsämnen och diet. Hon menade, att vi måste hitta rätt balans och ett ”recept” på vilka näringsämnen som är bäst lämpade för att förebygga demens: - en slags skräddarsydd kostcirkel mot Alzheimers sjukdom, helt enkelt?
Andra dagen visade även på hur framstående svenska forskare är inom demensforskningen. Stockholm, Göteborg och Malmö representerades av flera framstående sådana. Förutom Mia Kivipelto, som även arbetar i Finland, representerades Göteborg av biomarkörernas nestor Kaj Blennow. Han talade om likheter och skillnader i betydelsen av biologiska markörer i ryggvätska och PET (PositronEmissonsTomografi). De diagnostiska metoderna skiljer sig från varandra på flera sätt. PET som mäter amyloidets utbredningen i hjärnan, styrker vikten av ryggvätskans trovärdighet för att ställa diagnosen Alzheimers sjukdom. Därför kommer sannolikt lumbalpunktion, att fortsätta att utvecklas som ett viktigt diagnostiskt instrument för att åtminstone bekräfta och kanske utesluta Alzheimers sjukdom.
Tredje dagen med ytterligare överraskningar!
En intressant händelse på tredje dagen, var nyheten om CAD-106 studien. I kliniska prövningar har försök gjorts med immunisering mot Alzheimers sjukdom. Det pågår flera studier med passiv immunisering idag. Några av dessa har varit så långt som i fas III (fasen innan de blir licensierade läkemedel). Flertalet har tyvärr dock upp till idag misslyckats med att visa effekt på minnet. CAD160, däremot, som är aktiv immunisering, innebär subkutan injektion, ungefär som vid vaccinering. Doserna ges inte oftare än två-tre gånger maximalt. Nu avslöjades på AAIC, att man kommer gå vidare till en fas-III studie på CAD-106. Vi får hoppas denna kliniska prövning kommer till Sverige.
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
Jag nämnde tidigare om duktiga svenska alzheimerforskare. Malmös Oskar Hansson föreläste själv denna tredje dag, och temat var ånyo diagnostik. Docent Hanssons drivkraft är, att försöka hitta Alzheimers sjukdom tidigt. För att lyckas med detta är ryggvätskeanalys och PET de mest tillförlitliga instrumenten, hävdar han. Biomarkörerna i ryggvätskan - amyloid, tau och fosfor Tau för att hitta prekliniska stadier av Alzheimers; möjligtvis PET för att följa behandlingssvaret var den tes han drev.
Reflektioner – var är alzheimerforskningen idag?
Sammanfattningsvis, var AAIC i Köpenhamn i år en konferens som lockade över 4000 deltagare och hade massivt med posters, alltifrån nutrition till genetik; från psykosociala behandlingsmetoder, estetik och konst som behandlingsallternativ, till tungmetallers betydelse. Men även blickar framåt mot nya behandlingsmetoder, samt vikten av god hälsa och motion vid normalt åldrande, för att förebygga demenssjukdom presenterades.
Begreppet ”Kognitiv Medicin” speglade sig i de otal posters som tog upp vikten av att behandla diabetes tidigt, behandla metabola sjukdomar, ta hänsyn till hjärt- och njursvikt vid demenstillstånd. Det enda undertecknad möjligtvis saknade, var samspelet med psykiska faktorer och demens. Men det kommer nog. ADHD, Asperger och autismspektrumstörningar, depression och ångest samt utmattningssyndrom är underskattade entiteter.
Därför hoppas jag vi syns, vid nästa AAIC – i Washington 2015 – lev och ät väl tills dess!