Snart byggs den första virtuella tarmen

Mellan 70 till 90 procent av alla nya läkemedel är svårlösliga i vatten, vilket innebär att de inte tas upp så lätt i tarmen. Det gäller exempelvis läkemedel mot Alzheimers sjukdom, cancer och fetma.

– En del av de substanser vi jobbar med har 60 gånger lägre löslighet än marmor, säger Christel Bergström som är forskare vid institutionen för farmaci vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Hon har fått ett ERC-anslag för ett femårigt forskningsprojekt tillsammans med forskargrupper från Belgien och Australien. Bland annat vill man ta reda på vilka formuleringar som fungerar bäst för att en viss läkemedelsubstans ska nå ut i blodbanan. Exempel på formuleringar kan vara att ha läkemedlet i tablettform eller som kapsel. 

– I tarmsaften finns små aggregat som flyter runt och kan hjälpa till att ta upp de svårlösliga molekylerna. De ändrar form, storlek och antal beroende på var i tarmen det är eller om vi har ätit mat eller inte. Och det finns stora individuella skillnader. 

”Finns mycket att jobba vidare med”

Tanken är att tarmsaftsprover tas från friska individer i Belgien. Dessa data används sedan i experiment som utförs i laboratorier i både Uppsala och Melbourne. Med hjälp av olika datorbaserade simuleringsverktyg ska de svenska forskarna bygga en virtuell tarm som efterliknar den mänskliga.

Via datorn går det sedan att återskapa olika strukturer i tarmen. När forskarna har knappat in läkemedlets struktur går det att följa dess väg genom tarmen och därmed se hur stor del av produkten som når ut i blodet. 

– Nu jobbar vi väldigt grundläggande, men min vision är att med den här virtuella tarmen kunna provköra en ny produkt, få reda på hur den kommer att bete sig absorptionsmässigt och sedan bekräfta det i en humanstudie, säger Christel Bergström i pressmeddelandet.

Om fem år hoppas hon att projektet är redo för nästa steg. 

– Då har vi lagt själva grunden och nästa steg kan vara: hur varierar absorbtionen vid ett visst sjukdomstillstånd, till exempel inflammatorisk tarmsjukdom eller bypassoperation vid övervikt? Hur varierar det mellan en europeisk och en asiatisk population? Det finns mycket man kan jobba vidare med.

Tror du att en virtuell tarm är en god idé för att provköra olika läkemedel? Kommentera gärna direkt under artikeln.