Läkare: Glutenfritt inte nyttigt för alla

Enligt undersökningar äter flera miljoner människor i USA en glutenfri kost utan att de har en celiakidiagnos. Även i Sverige är intresset för gluten stort och många upplever att de mår bättre av utesluta gluten. Att gluten är boven i dramat för dem som har celiaki råder det inget tvivel om. Men det betyder inte att det är bättre för vem som helst att äta glutenfritt. Faktum är att glutenfria alternativ generellt innehåller mer fett och socker för att kompensera för att konsistensen blir annorlunda när gluten saknas. Dessutom är den i allmänhet dyrare.

– Glutenfritt är nyttigare om man byter ut en vanlig kaka mot ett äpple, men inte om man byter ut en vanlig kaka mot en glutenfri kaka, säger Jonas Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och barnläkare vid Örebro universitetssjukhus.

För att de medicinska tester som behövs för att ställa diagnosen glutenintolerans ska ge korrekta svar krävs att tarmen fortfarande utsätts för gluten.

– Om man misstänker att man har celiaki ska man därför testa sig innan man slutar med gluten. Om man däremot redan har testat sig och kunnat utesluta glutenintolerans, då kan man minska sin brödkonsumtion om man mår bättre av det. Då handlar det sällan om att man inte tål bröd, utan att man mår bättre av att äta mindre av det, på samma sätt som man kan må dåligt av att äta stora mängder fet mat, lök eller ärtsoppa, säger han.

Tre faktorer samverkar för att utveckla glutenintolerans

Många får diagnosen som barn och celiaki är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn. Forskning har visat att inte vem som helst kan få celiaki. Minst tre olika faktorer måste samverka för att sjukdomen ska uppstå.

För det första är celiaki en autoimmun sjukdom, där immunförsvaret triggas att attackera kroppens egen vävnad. Immunförsvaret skiljer sig lite mellan olika individer och celiaki drabbar bara personer med vissa typer av HLA-gener, närmare bestämt HLA-typerna DQ2 och DQ8. Men det räcker inte. Ungefär en tredjedel av landets befolkning har någon av dessa gentyper och de flesta av dem utvecklar inte glutenintolerans. Den andra faktorn som krävs är förstås gluten.

– I stort sett alla svenskar äter gluten, men det är bara en bråkdel av oss som får celiaki, så det måste till minst en grej till. Men vad den tredje faktorn är för något vet vi ännu inte, säger Jonas Ludvigsson.

Risker med oupptäckt celiaki

Även om celiaki främst ger symtom i tarmen påverkar sjukdomen många delar av kroppen. Forskning har visat en förhöjd risk för bland annat viss typ av cancer, depression, sköldkörtelsjukdom, diabetes, benbrott och graviditetskomplikationer. Jonas Ludvigssons forskargrupp har visat att risken att dö i bland annat hjärtkärlsjukdom är förhöjd för individer med celiaki.

– Celiaki påverkar många olika organsystem. Pågående inflammation är aldrig bra, utan leder till en rad olika saker. Kanske är det kronisk inflammation som ligger bakom den lätt förhöjda risken för hjärtkärlsjukdom, säger han.

Förutom inflammationen i en celiakitarm som utsätts för gluten finns även andra förklaringar till den ökade risken för andra sjukdomar och komplikationer. Om tarmen är skadad är upptaget av energi och olika näringsämnen från maten försämrad. Till exempel leder dåligt upptag av kalk till att skelettet försvagas, vilket kan öka risken för frakturer. Jonas Ludvigsson nämner ytterligare en faktor som bidrar till den ökade risken för fler diagnoser:

– Vad är det värsta man kan göra för att få en sjukdomsdiagnos? Jo, att gå till läkaren, för det är läkaren som ställer diagnosen. En patient med celiaki går oftare till läkaren och bli mer undersökt och på så sätt kommer man att hitta fler sjukdomar.