Behandlingen av IBD ska förbättras

Ett gemensamt projekt mellan landsting och läkemedelsföretag har sammanställt data från 60 000 svenskar, vilket har skett genom analyser av olika register som innehåller vård- och journaldata, bland annat över alla besök i vården samt uthämtade läkemedel.

Trots att det finns riktlinjer att luta sig mot är kunskapen om hur patienterna i realiteten behandlas relativt låg, främst ur ett befolkningsperspektiv. Syftet med projektet är att ta reda på hur många som har sjukdomen IBD, hur länge de har haft den, hur lång tid det tar innan de får en försämring, hur de behandlas och följs upp av sjukvården.

– Till stor del gjorde vi detta för att det ska bli bättre för de som har sjukdomen. Vi såg bland annat att vi inte följde de moderna behandlingsriktlinjerna och behandlingstrapporna fullt ut, som vi sagt att vi ska följa, säger Magnus Thyberg, läkemedelschef inom Stockholms läns landsting, SLL.

Registrerar kvalitetsindikatorer

Något som synliggjordes genom undersökningen är att det är få personer som når hela vägen fram i behandlingstrappan och TNF-alfa-hämmare utnyttjas i en mycket liten skala. I genomsnitt tar det runt 245 dagar innan underhållsbehandling med TNF-alfa-hämmare inleds i Stockholm.

– Det är bara runt fem procent av patienterna som får TNF-hämmare. Det uppfattar jag som att denna behandlingsmöjlighet är underutnyttjad, och det är konstigt eftersom de läkemedlen ska sättas in tidigt för att få bästa effekten, säger Peter Eneroth, intressepolitisk ombudsman på Mag- och tarmförbundet.

Så här långt har undersökningen resulterat i att landstingets kommunikation till läkarna har ändrats, samt vidareutbildningen av läkarna.

– Vi håller också på att sätta upp ett antal kvalitetsindikatorer som vi ska följa kontinuerligt för att säkerställa en bra kvalitet i vården. Syftet är dels att försöka förhindra att patienterna hamnar i skov, men också att behandlingen ska vara så effektiv som möjligt när man hamnar i skov, säger Magnus Thyberg.