Kolecystit, akut
Definition
- Tillstånd med inflammation i gallblåsan, vanligtvis orsakat av en sten i gallgångarna.
- Resulterar i distension, icke-bakteriell inflammation och ibland sekundär infektion i gallblåsan.
Bakgrund och epidemiologi
- De flesta med gallstenssjukdom är asymtomatiska, men hos 1–4 % av patienterna uppstår symtomatisk gallstenssjukdom:
- Hos 20 % av symtomatiska patienter uppstår akut kolecystit om gallstenssjukdomen inte behandlas
- Hos vissa patienter föreligger ingen gallstenssjukdom
- Akut kolecystit ses tre gånger så ofta hos kvinnor än hos män upp till 50-årsåldern.
Etiologi och patogenes
- I cirka 95 % av fallen sitter en gallsten i ductus cysticus och bidrar till gallstas.
- Gallsyror och lipider irriterar gallblåsans väggar och medför lokal inflammation. Gallblåsan blir förstorad, spänd och röd, och får efter hand förtjockad vägg.
- Predisponerande faktorer:
- Gallstenssjukdom
- Andra sjukdomar som inte leder till gallstensrelaterad kolecystit är till exempel diabetes, hjärtsvikt och immunosuppression
ICD-10
- K80 Gallstenssjukom
- K80.0 Gallsten med akut kolecystit
- K81 Gallblåseinflammation
- K81.0 Akut kolecystit
Anamnes och kliniska fynd
- Anamnes:
- Inleds ofta med gallstensanfall som fortsätter med ökande intensitet och efter hand förhöjd temperatur. Gallstensanfallet börjar ofta efter en fettrik måltid och kommer ofta på natten
- Patienten har ont och är öm under höger revbensbåge och har ofta samtidigt illamående och har uppkastningar:
- Kräkningar ses hos tre fjärdedelar av patienterna och ger oftast smärtlindring
- Feber 38–38,5 C, ofta med frossa
- Kliniska fynd:
- Tydlig ömhet under höger arkus, med ibland utstrålning till ryggen
- Eventuellt tecken på lokaliserad peritonit. Lokal muskelstelhet eller muskelförsvar
- 10–15 % utvecklar lätt till måttlig ikterus – talar för sten i gallgången
- Blodtryck, saturation, andningsfrekvens
Diagnostik och undersökning
- Kompletterande undersökningar behöver ej genomföras inom primärvården och bör inte fördröja remiss till akutsjukhus.
- Blodprover:
- Aktuellt vid osäker klinik och behov av diagnostisk utredning
- Blodstatus inklusive leukocyter, CRP, bilirubin, ASAT, ALAT, ALP, GT, lipas/amylas
Differentialdiagnoser
- Gallstenskolik, eventuellt i kombination med annan febersjukdom.
- Perforerande ulcus.
- Appendicit med högt läge, eventuellt under graviditet.
- Perforerat kolonkarcinom.
- Divertikel vid höger flexur.
- Pankreatit.
- Hepatit A eller B.
- Subfrenisk abscess.
- Njurpatologi.
- Högersidig pneumoni.
- Akut hjärtinfarkt.
- Kolangit.
- Pyelonefrit hos kvinnor eller febril UVI hos män.
Allmänt
- Icke-kirurgisk behandling:
- Aktuellt vid längre duration och stor komorbiditet
- Antibiotika behövs inte rutinmässigt
- Ingen operation i akutskedet, eventuellt senare i förloppet
- Kirurgi:
- Akut operation ökar inte risken för komplikationer och patienter slipper ha besvär under väntetiden om de ändå ska opereras
- Ska helst utföras inom 2–3 dygn, annars görs kirurgi oftast efter 2–3 månader (särskilt vid längre duration)
Läkemedelsbehandling
- Smärtbehandling:
- NSAID, peroralt eller parenteralt. Diklofenak 25 mg/ml: 2–3 ml (50–75 mg) intramuskulärt eller diklofenak suppositorier 50–100 mg
- I andra hand opioider. Till exempel oxikodon 5–7,5 mg subkutant eller långsamt intravenöst
Kirurgi
- Samtliga med kolecystit har en indikation för operation:
- Hos multisjuka patienter eller patienter som har andra kontraindikationer för operation kan enbart icke-kirurgisk behandling övervägas
- Akut kolecystektomi rekommenderas i första hand
- I vissa fall kan perkutant dränage göras.
Förlopp
- Om ett okomplicerat anfall av akut kolecystit inte behandlas varar det i 5–7 dagar.
- Utan behandling får 25–30 % ett nytt kolecystitanfall inom cirka tre månader.
Prognos
- Mortaliteten vid akut kolecystit är omkring 3–5 % och förekommer främst bland patienter över 70 år med komplicerade medicinska tillstånd.
- Om det akuta anfallet behandlas konservativt får en av fyra ett nytt anfall inom de närmaste månaderna.