Hepatisk klåda
Definition
- Hepatisk klåda (pruritus) är ett symtom på intra- och extrahepatisk kolestas.
Bakgrund och epidemiologi
- Ovanligt till vanligt, beroende på underliggande sjukdom.
Etiologi och patogenes
- Hepatisk klåda relateras vanligtvis till kolestatisk leversjukdom.
- Kolestasen kan bero på:
- Hepatocellulär kolestas (försämrad hepatocellulär sekretion), till exempel:
- Graviditetskolestas
- Akut eller kronisk virushepatit
- Hepatocellulär kolestas (försämrad hepatocellulär sekretion), till exempel:
- Kolestas på grund av toxiner eller läkemedel
- Kolangiocellulär kolestas (intrahepatisk skada av gallvägar), till exempel:
- Primär biliär kolangit
- Primär skleroserande kolangit
- Obstruktiv kolestas (obstruktion av intra- eller extrahepatiska gallvägar):
- Gallstenar
- Malignitet som leder till obstruktion
- Kolangiocellulär kolestas (intrahepatisk skada av gallvägar), till exempel:
- Patogenesen är inte helt klarlagd men gallsyror eller deras metaboliter har föreslagits som utlösande agens.
ICD-10
- L29.8 Annan pruritus (generaliserad klåda vid annan sjukdom än hudsjukdom)
- L29.9 Pruritus, ospecificerad
- O26.6 Leverrubbningar under graviditet, förlossning och barnsängstid (obstetrisk kolestas)
Anamnes och kliniska fynd
- Anamnes:
- Generaliserad klåda, måttlig till svår grad
- Mest intensiv i extremiteter och i handflator och under fotsulor
- Typiskt är en försämring av klådan på kvällen och natten
- Försämring vid värmeexponering, menstruation, hormonell behandling, tidig graviditet och kontakt med ull
- Kliniska fynd:
- Inga primära hudförändringar
- Eventuellt hudskador till följd av klådan
- Tecken på leversjukdom saknas ofta
Enkät om biosimilarer
Till enkäten »
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
Diagnostik och undersökning
- Blodprover:
- Blodstatus
- Njurfunktion
- Leverprover
- Eventuellt hepatitserologi
Differentialdiagnoser
- Skabb.
- Andra hudsjukdomar med klåda (torr hud, eksem, urtikaria, varicella zoster).
- Lymfom och andra maligniteter.
- Uremisk klåda.
- Polycytemia vera.
- Hypertyreos.
- Läkemedelsutlöst klåda.
- Neurologisk klåda (postherpetisk neuralgi).
- Psykogen klåda.
Allmänt
- Består av lokala hudpreparat med menthol och perorala preparat. I enstaka fall behövs mer avancerad terapi.
Egenbehandling
- Eventuellt mjukgörande kräm för patienter med torr hud:
- Mentholgel eller -kräm kan användas hos samtliga patienter med hepatisk klåda
- Duscha/bada i kallt vatten.
- Rekommendera att hålla naglar korta för att undvika hudskador.
Läkemedelsbehandling
- Kolestyramin rekommenderas som förstahandsval:
- Kolestyramin 4 gram/påse:
- 1 påse före och 1 påse efter frukost. Kan ökas till 16 gram/dag
- Kolestyramin 4 gram/påse:
- Andrahandsval är rifampicin, därefter naltrexon, därefter sertralin:
- Samråd med hepatolog och/eller dermatolog rekommenderas
- Antihistaminer har ingen effekt förutom eventuell sederande effekt.
- Ursodeoxicholsyra kan ges vid graviditetskolestas.
Förlopp
- Klådan är ofarlig och påverkar inte prognosen för den aktuella leversjukdomen.
Prognos
- Beror på bakomliggande tillstånd.
Komplikationer
- Depression och ökad suicidrisk till följd av klådan.
Källor:
- Düll MM, Kremer AE. Management of Chronic Hepatic Itch. Dermatol Clin 2018; 36(3): 293-300.
- Mittal A. Cholestatic Itch Management. Curr Probl Dermatol 2016; 50: 142-148.
- Hegade VS, Kendrick SF, Rehman J, et al. Itch and liver: management in primary care. Br J Gen Pract 2015; 65(635): e418-20.