Vridna eller vredna tarmar

I nyföddhetsperioden rör det sig främst om missbildningar som atresi av analöppning eller någon annan del av tarmen och omedelbart därefter uppträder Hirchsprungs sjukdom som uppkommer på grund av att det inte finns några relaxerande nerver i ändtarmens nedersta del. Dessa barn måste opereras, och även om det kan behöva göras i flera seanser kommer de flesta att få en god livskvalitet framöver.

I koltåldern kan barnen råka ut för invagination, vanligen genom att nedresta delen av tunntarmen eller själva valvula Bauhini uppfattas som något intraluminalt som dras med i tarmens propulsion. De små barnen får kraftig buksmärta i cirka en halv minut med några minuters paus varefter smärtorna återkommer med samma styrka igen. Ibland ser man lite blod i avföringen. Om barnet kommer tidigt till diagnos kan röntgenkontrast ingjuten genom ändtarmen under visst övertryck få tarmen desinvaginerad, men om det inte går måste barnet opereras akut.

Invagination förekommer också hos vuxna, men då är vanligen en polypöst växande tumör – oftast benign – den ledande delen i invaginationen. Operationsfall.

Allt osmältbart tarminnehåll kan ge ileus. Gallstensileus kan uppstå om en stor gallblåsesten eroderar gallblåseväggen och in i duodenum. Trots att det kan tyckas vara en osannolik kombination förekommer det inte så sällan och stenen fastnar då vanligtvis i distala ileum. Om den då inte kan mjölkas ner till kolon få man göra en liten tarm-tomi och plocka ut den.

Förr i tiden när ventrikelresektioner var vanliga på grund av recidiverande magsår såg man också apelsinileus. Det var det osmältbara ”skelettet” i apelsinen som klumpade ihop sig till en boll som sedan satte sig fast. Även andra osmältbara fibrer från naturen kan uppträda på likartat sätt. Dessa tillstånd kräver nästan alltid operativt avlägsnande av stoppet.

I tjocktarmen är det nästan enbart tumörer som ger ileus. De i högerkolon är ofta blomkålsliknande och växer in i tarmen tills det blir stopp – varvid de kan vara påtagligt stora – medan de i sigmoideum och rektum ofta växer skrumpnande och ger stopp även om tumören är ganska liten. Kan man undvika akut operation är detta en fördel; ibland kan framläggning av en stomi ge tid för en canceroperation av specialist i lugnt skede och efter vidare utredning.

Majoriteten av ileus-patienter har problemet utgående från tunntarmen. Efter operativa ingrepp och vid peritonit exempelvis vid pankreatit rör det sig om paralytisk ileus, vilken är sekundär till något annat och inte förbättras av att man opererar tarmen. Majoriteten av tunntarmsileus beror på sammanväxningar mellan tarmar, någon gång spontant eller medfött, ofta efter intraabdominella inflammationer och oftast efter bukoperationer. Är sammanväxningen som orsakar tarmstoppet kort kallas det brid, annars användes termen adheransileus. Observera: adeheransileus kan lösa sig spontant.

Alla bråck som blir inklämda ger ileus. Vanligast är ljumskbråck, men inre bråck förekommer också. Extra svårdiagnosticerade är inre bråck efter obesitasoperationer.