Strävar idag efter att patienter med Crohns ska bli symtomfria
Istället för att bli bättre strävar sjukvården idag efter att IBD-patienten ska bli symtomfri – samtidigt som behandlingen successivt ska trappas ned. Det är en utmaning, likaså att hitta verktyg för prognostisering och markörer för aggressiv sjukdom. Detta diskuteras under Gastrodagarna den 17-19 maj och på plats och föreläser är överläkaren Jonas Halfvarson.
Under Svenska Gastrodagarna, som 2017 går av stapeln i Göteborg, samlas svenska läkare, sjuksköterskor och endoskopiassistenter som arbetar inom gastroenterologi, hepatologi och endoskopi för att utbyta erfarenheter. En av dem är Jonas Halfvarson, överläkare och docent på Universitetssjukhuset Örebro. NetdoktorPro ringer upp honom i en paus mellan föreläsningarna
Hur skulle du sammanfatta dina föreläsningar?
– För första gången har man sett bevis på att man gör nytta med att intensifiera behandlingen vid kvarstående indirekta tecken till inflammation trots att patienten är välmående. Vidare att det är möjligt att efter förbättring vid Crohns sjukdom trappa ned behandlingen. Det handlar om att följa inflammationen i tarmen och inte bara lyssna efter symtom. Men i förlängningen strävar man efter att patienten ska bli symtomfri, snarare än att bara bli bättre. Samtidigt är vi människor bra på att anpassa oss och symtomen blir normala. Ny svensk data visar även att IBD-patienter med näst intill utläkt IBD, det vill säga ulcerös kolit där vi inte hittar någon kvarvarande inflammation, kan få IBS-liknande besvär, säger Jonas Halfvarson.
Kan vi se några andra kopplingar mellan IBS och IBD?
– Det kan givetvis finnas gemensamma nämnare mellan sjukdomarna men jag ser de som två separata sjukdomsbilder där IBS-patienten för ögat inte har någon inflammation. Samtidigt diskuteras inflammationsgraden och IBS är en spretig patientgrupp i form av olika sjukdomar. Nu tittar man på om det finns en mellangrupp för IBS och IBD och här krävs mer forskning. Det är svårt när man bara gör undersökning vid ett tillfälle då inflammationsgraden kan variera, säger Jonas Halfvarson.
Vilka andra sjukdomar är relaterade till inflammatorisk tarmsjukdom?
– En kronisk sjukdom är en tårta med mer eller mindre relaterade sjukdomar. Man har sett kopplingar mellan IBD och psoriasis, ledsjukdomar med mera. Det handlar om underliggande mekanismer och gener som ligger till grund för ökad inflammation, säger Jonas Halfvarson.
Nämn några av de största utmaningarna för IBD?
– En av utmaningarna är att identifiera patienterna i ett tidigt stadium och hitta verktyg för prognostisering. Handlar det om kronisk aktivitet eller går det i skov? Det finns ingen behandling som passar för alla utan som läkare måste man anpassa den. Ett mål är att hitta markörer för aggressiv IBD-sjukdom, säger Jonas Halfvarson.
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
Kan du ge något tips till primärvårdsläkare gällande patienter med mag- och tarmsymtom?
– Var observant på mag- och tarmsjukdomar och att patienten kanske inte alltid vågar ta upp alla symtom då det fortfarande är tabubelagt. Vid misstanke om eventuell inflammation kan man ha nytta av prover som är relativt känsliga, så som att mäta kalprotektin. När diagnosen är ställd är det viktigt att ta hänsyn till att patienten lever med sjukdomen dygnet runt och då se till andra aspekter – leder sjukdomen till isolering? Diskutera även detta och sätt upp tydliga behandlingsmål, säger Jonas Halfvarson.
