Specialistsjuksköterskan sammanfattar höjdpunkterna från UEG Week 2024
Extraintestinala manifestation, risk för malnutrition, multidisciniplärt omhändertagande och egenvård stod bland mycket annat i fokus på årets UEG-vecka (United European Gastroenterology Week). Katarina Pihl Lesnovska, specialistsjuksköterska och Medicine Doktor verksam inom området Inflammatorisk tarmsjukdom vid Linköpings Universitetssjukhus, var på plats i Wien. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
Ett höstvackert Wien välkomnade årets deltagare för UEG 2024. UEG är en av gastroenterologin höjdpunkter på året och det vetenskapliga programmet fördelar sig mellan föreläsningar om Omvårdnad, nutrition, Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), leversjukdom, neurogastroenterologi, kirurgisk gastroenterologi, onkologi inom gastroenterologi och endoskopi. Min bevakning riktar sig inom områdena omvårdnad, nutrition och IBD.
Extraintestinal manifestation, EIM
En session som fångade mitt intresse handlade om ”Whats new in extraintestinal manifestation” (EIM), som leddes av Hannah Gordon och Stephan Vavricka. Av våra patienter med IBD som levt med sin sjukdom i över 30 år upplever 50 % av dem en EIM någon gång under livet. Först ut att prata om EIM var Charlotte Hedin och Pierre Ellul i en session om ”Anticoagulation for IBD flares managed in the outpatient setting: Pro and con”. Föreläsningen handlade om riskfaktorer för en djup ven trombos (DVT) hos patienter med IBD, och huruvida man böra behandla både patienter som är inneliggande i slutenvård med antikoagulantia och även behandla patienter med skov i öppenvården med antikoagulantia.
Sessionen konkluderade att man bör behandla patienter i slutenvården med skov men inte patienter i öppenvården om hen inte har andra riskfaktorer av betydelse. Dock ska alltid en nogsam anamnes tas så att man tar hänsyn till andra riskfaktorer för DVT, såsom övervikt, kirurgi, graviditet samt två månader postpartum, p-piller, steroidbehandling, malignitet och en historia av DVT bland annat. Just IBD i sig har en högre risk för DVT än andra inflammatoriska tillstånd, med en betydande ökad risk vid skov och inte i remission.
Vanligt med EIM vid IBD
Nästa del hette “How not to poison our patients: Avoiding and managing extraintestinal drug reactions in IBD” och hölls av Thomas Greuter. Ett positivt resultat som forskning visar är att avancerad biologisk behandling fungerar bra vid extraintestinala manifestationer vid IBD. Vi vet att EIM är vanligt vid IBD men vi vet också att läkemedlen som vi behandlar IBD med kan inducera EIM. Så frågan man ställer sig är vilka strategier ska man ha för att undvika läkemedelsinducerade EIM? Det finns inga guidelines och inga studier inom området och det enkla svaret skulle vara att inte använda dessa läkemedel, men eftersom att inte behandla inflammationen i sig ökar risken för EIM är det inte ett alternativ.
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
Osäkerhet inom detta område är så klart också om det rör sig om en läkemedelsinducerad EIM eller om det är IBD sjukdomen i sig som är underbehandlad? Eller rör det sig om överlappade inflammatoriska sjukdomar? Föreläsningen sammanfattades med att:
- EIM vid IBD är vanligt
- Avancerade behandlingar såsom biologiska läkemedel har revolutionerat behandlingen av EIM vid IBD.
- Biologisk behandling i sig kan framkalla EIM, framför allt beroende på den cytokin obalansen som uppstår.
- Vi vet att framför allt anti – TNF kan framkalla hudförändringar.
- Nyckeln till framgång är ett multidisciplinärt omhändertagande.
Vidare föreläste Triana Lobaton Ortega med titeln “Dual (or more!) advanced therapies: Combined advanced therapies to control intestinal and extraintestinal inflammation” som sammanfattades med att det inte går att undvika kombinerad avancerad behandling men att det är viktigt att man använder sig av kombinationer som ger synergieffekter och med hänsyn till läkemedlens ”mode of action” och säkerhetsprofil. Detta är endast möjligt i ett multidisciplinärt team och att uppmuntra patienten till en hälsosam livsstil vad gäller kost och fysisk aktivitet i kombination med läkemedel eftersom man ser i studier inom framför allt reumatologi att det har stor betydelse.
Vikten av att screena för risk för malnutrition
Sessionen om risk för malnutrition inleddes av Darija Vranesic Bender med en föreläsning med titeln ”Demystifying malnutrition, cachexia and sarcopenia for the gastroenterologist”. Föreläsningen lyfte fram vikten av att screena för risk för malnutrition, mäta/bedöma risken, utveckla en nutritionsplan och att monitorerna och utvärdera den.
Hon gick även igenom bedömningens fyra faser utifrån från A till D, där den första är att bedöma patienten utifrån antropometriska mått såsom vikt, längd, BMI, kroppssammansättning. Nästa del i bedömningen är utifrån biokemiska mått som t.ex. blodprov såsom albumin, CRP och mikronutrienter. Den kliniska bedömningen är lika viktig med att ta en anamnes kring viktnedgång, svårigheter att äta och matdagbok. Hon gav även förslag kring olika instrument att screena för risk för malnutrition t.ex. med MUST, SGA, NRS 2002.
Vidare pratade Darija om att efter screening gå vidare med bedömning utifrån GLIM kriterierna som både tar hänsyn till fenotypiska kriterier såsom viktförlust, lågt BMI och reducerad muskelmassa och etiologiska kriterier såsom minskat nutritionsintag och inflammation. Om man uppfyller ett fenotypiskt kriterie och ett etiologiskt kriterie uppfyller man kriteriet för diagnosen malnutrition enligt GLIM. Det man ser i studier idag är att det blir vanligare bland IBD patienter med obesitas och även obesitas och sarkopeni. Rekommendationen är att screena för risk för malnutrition för alla patienter som blir inlagda på sjukhus och som kommer till sjukhuset för behandlingar.
Ekonomi stor barriär för bra omhändertagande
I sjuksköterskeprogrammet föreläste Regula Locher med titeln “IBD Nurses: A recognised specialisation in a multidisciplinary team”. IBD är en komplex sjukdom vilket gör det nödvändigt med ett multiprofessionellt omhändertagande. Hon presenterade bland annat en studie där man skickade ut frågor till hälso- och sjukvårdspersonal som jobbar med IBD patienter där man bland annat frågade om barriärer för ett bra omhändertagande av patienten. Ekonomi var den största orsaken till att inte kunna ha det omhändertagande man upplevde som mest optimalt, följt av att systemet i hälso- och sjukvården i sig inte är stödjande för ett multiprofessionellt omhändertagande.
Valeria Amatucci föreläste med titeln “Habits and self-care in patients with Inflammatory Bowel Disease: a descriptive cross-sectional multicenter study applying the Middle Range Theory of self-care of chronic illness”. Hon presenterade de olika delarna av teorin med Self - care maintenance där man bland annat kan applicera patientens förmåga till följsamhet till behandling. Vidare presenterades self-care monitoring där man ser till patientens förmåga att vara uppmärksam och förstå sina symtom.
Det sista konceptet är self-care management där patienten behöver kunna kommunicera sina monitorerade symtom med hälso- och sjukvårdspersonal. Vidare presenterade Valeria ”IBD-SELF study” som bland annat visade att fysisk aktivitet och sömn var en stark prediktor för patienten att vidmakthålla sin förmåga till egenvård. Studien visade även att endast 11 % rapporterade att de inte hade problem med sömn och 70 % upplevde fatigue.
Hjälpfulla verktyg för IBD-patienter
Susanna Jäghult avslutade sessionen med en föreläsning med titeln “How to manage a normal live: Helpful tools for IBD patients”. Ett stort problem som lyftes var att Fatigue inte uppmärksammas av sjukvården i den utsträckning som patienterna upplever det. Det finns riskfaktorer för fatigue, sjukdomsaktivitet, anemi, brist på vitamin B12, vitamin D, depression och oro, störd sömn och biverkningar av läkemedel. Föreläsningen tog även upp hur man bör mäta fatigue med ett IBD specifikt frågeformulär, IBD-fatigue scale. Vidare pratade Susanna om faktorer som påverkar sexualitet och relationer, studier visar att merparten av alla patienter inte får frågan om sexualitet från hälso-och sjukvården. Fysiska problem såsom läckage, smärta, erektionsproblem och psykologiska problem såsom brist på energi, att inte känna sig attraktiv och brist på självförtroende relaterat till sexualitet.
Sist men inte minst var det naturligtvis givande att få träffa kollegor ifrån hela världen, erfarenhetsutbytet har i sig ett stort värde. Nästa år ses vi i Berlin!
Katarina Pihl Lesnovska, Specialistsjuksköterska, Medicine Doktor