IBD-nyheter från ECCO 2025 – specialistsjuksköterskan sammanfattar

ECCO 2025, inleddes med en rad vetenskapliga sessioner där deltagarna fick ta del av de senaste forskningsrönen. Dagen började med en översikt över nya behandlingar och terapier för Crohns sjukdom och ulcerös kolit, där fokus låg på att förbättra remission. Man lyfte även fram när och hur man kan sätta ut avancerad behandling och samtidigt undvika att patienten får ett nytt skov. Det finns riskfaktorer kring att sätta ut avancerad behandling och faktorer som bidrar till att utsättningen lyckas i en större utsträckning, såsom att patienten inte tidigare har genomgått kirurgi och inte behövt behandling med kortison. 

Effektivare diagnos med AI och personanpassad vård

En rad föreläsningar handlade även om AI och dess användning och nytta inom både monitorering och diagnostik, det här kommer vi få se mer av framåt. 

En annan höjdpunkt var diskussionen om fördelar och nackdelar med att använda individanpassad behandling för att optimera behandling svaren och minska behandlingsrelaterade biverkningar. Framför allt betonades vikten av att anpassa terapi till patientens genetiska och immunologiska profil för att uppnå bästa möjliga resultat.

Miljö och livsstilens påverkan på IBD

Rupa Banerjee från Indien presenterade en intressant föreläsning om den förändrade miljön och livsstilen efter den industriella revolutionen i Europa och, mer nyligen, globaliseringen i Asien-Stillahavsregionen har tillskrivits som den främsta orsaken bakom den ökande förekomsten av IBD världen över idag. 

Ett flertal studier har visat att livsstilsfaktorer såsom kost, fetma, rökning, föroreningar och psykisk hälsa – kollektivt kallade exposomet – påverkar risken för IBD under hela livet. Dessa exponeringar påverkar tarmens mikrobiom och leder till en ökad inflammatorisk respons, även om orsakssambandet ännu inte är helt klarlagt.

Samarbeten mellan beslutsfattare, vårdgivare och forskare är avgörande

Den växande sjukdomsbördan har pressat vård budgetar, särskilt i resurs begränsade miljöer där kostnaderna är höga. Ett omfattande angreppssätt med tidig intervention, särskilt i de prekliniska stadierna, samt förebyggande åtgärder genom att undvika centrala miljömässiga riskfaktorer är av största vikt. Samarbeten mellan beslutsfattare, vårdgivare och forskare är avgörande för att utveckla hållbara strategier för prevention och behandling. Världen behöver effektiva, tillgängliga, prisvärda och förebyggande vårdmodeller, där utbildning och ökad medvetenhet redan från ung ålder kan vara ett viktigt första steg i denna riktning.

Frågor om följsamhet kan förbättra behandlingsresultat

Susanna Jäghult och Charlotte Hedin hade ett ”tandem talk” kring den viktiga aspekten av följsamhet till behandling. Det spelar ingen roll om vi sätter in dyra avancerade läkemedel om ändå inte patienten tar dem av en eller annan anledning. De summerade med att det är viktigt att vi som vårdgivare ställer frågor kring följsamhet och att vi kan använda oss av olika screeningformulär i större utsträckning än vad som görs idag i klinisk praxis. 

Metabolomiska biomarkörer kan förutsäga IBD tio år innan diagnos

En omfattande del av fredagens program handlade om nutrition och IBD. Att området nutrition får ta en stor del i programmet är viktigt eftersom det är en fråga som intresserar våra patienter i våra kliniska möten. Just frågan om patienten själv kan påverka sjukdomsförloppet och mående genom att anpassa sin kost är en av de första frågorna som de ställer till oss i vården.

I ett av de presenterade abstrakten med titeln ”Pre- and Post-diagnostic Metabolomic Biomarker Profiling of Over 700,000 Individuals in Three National Biobanks Enables Prediction of Inflammatory Bowel Disease Onset and Complications” hade man mätt 250 metaboliska biomarkörer på ca 500 000 individer från en biobank i Storbritannien. I studien rekryterades också 2036 individer med Crohns sjukdom och 4029 individer med ulcerös kolit som följdes i 10 år. 

GlycA, en biomarkör för systemisk inflammation, visade den starkaste kopplingen till både incident och befintlig UC och CD. De identifierade även samband mellan icke-inflammatoriska metaboliska markörer och IBD, såsom albumin, grenade aminosyror, kardiovaskulära lipidfaktorer, fettsyror och kreatinin. Noterbart var att metabola förändringarna var mer uttalade vid CD än vid UC, vilket tyder på att CD är en mer systemisk sjukdom.

Metabolomiska riskpoäng var prediktiva för CD och UC upp till tio år före diagnos. Personer med högre metabolomisk riskpoäng hade en betydligt högre sannolikhet att utveckla sjukdomen. Metabolitprofiler kunde även förutsäga komplikationer hos patienter med befintlig IBD, och presterade bättre än både genetiska och blod biomarkör baserade riskpoäng.

Genom att använda befolkningsbaserade biobanker i stor skala presenterar studien den hittills största metabolomikstudien och den största pre-diagnostiska studien av IBD. Deras resultat visar att pre-diagnostiska metabolomiska riskpoäng kan förutsäga sjukdomsdebut. Dessa fynd motiverar vidare forskning om multiomikbaserade prediktionsmodeller för IBD-debut, samsjuklighet och sjukdomsförlopp.

Tarmens mikrobiota och viktiga markörer för IBD

I samma session presenterades ett abstract med titeln ”Multi-analytical Approaches Reveal Robust Gut Microbial Biomarkers for Inflammatory Bowel Disease Diagnosis: A Large-scale Cohort Study”. 

Vi vet att IBD är starkt associerad med dysbios i tarmens mikrobiota. Trots att många associationsstudier har identifierat potentiella diagnostiska mikrobiella markörer, är deras kliniska användbarhet begränsad på grund av stor variabilitet mellan studier och brist på robust validering. Dessutom finns flera analytiska metoder för att identifiera mikrobiella biomarkörer, men deras relativa effektivitet är oklar, och definitiva biomarkörer för IBD-diagnos saknas fortfarande. 

Denna studie syftade till att identifiera robusta mikrobiella biomarkörer för IBD-diagnos genom flera analytiska metoder. I studien analyserade 3 762 deltagare, inklusive friska kontroller (HC, n = 2 467) och patienter med IBD (n = 1 293), uppdelade i CD (n = 879) och UC (n = 414). Tarmens mikrobiotaprofiler analyserades från avföringsprover med hjälp av 16S rRNA-gensekvensering.

Diversity-analys visade tydliga skillnader i tarmens mikrobiella sammansättning mellan friska kontroller, UC och CD. Dysbiospoäng, beräknade utifrån dessa strukturella skillnader, var signifikant högre hos IBD-patienter jämfört med friska kontroller.

Varje analytisk metod identifierade distinkta mikrobiella biomarkörer associerade med IBD och dess subtyper. Maskininlärning producerade de mest effektiva biomarkörerna och uppnådde den högsta diagnostiska prestandan för att skilja IBD från friska kontroller.

Denna studie identifierar robusta mikrobiella biomarkörer för IBD-diagnos genom flera analytiska metoder. Biomarkörpanelen uppvisar hög diagnostisk noggrannhet i att särskilja både IBD från friska kontroller och CD från UC. Extern validering av resultaten pågår i en oberoende kohort. Dessa fynd utgör en grund för utvecklingen av pålitliga mikrobiombaserade diagnostiska verktyg för IBD, vilket potentiellt kan möjliggöra mer precis sjukdomsdiagnos och förbättrad patientvård.

Förståelse och strategier för IBD:s framtida sjukdomsmönster

I den avslutande sessionen presenterade ett föredrag med titeln ”Epidemiologi in 2030 – prevalence, cost, climate changes” med Gilaad Kaplan från Kanada som belyser att IBD är en global sjukdom som utvecklas genom fyra epidemiologiska stadier: uppkomst, accelererande incidens, ackumulerande prevalens och prevalensekvilibrium. 

Tidigt industrialiserade länder befinner sig för närvarande i stadiet av ackumulerande prevalens, där mer än en procent av befolkningen förväntas leva med IBD inom det kommande decenniet innan sjukdomen når ett stabilt prevalensläge. Samtidigt förväntas nyligen industrialiserade länder övergå från accelererande incidens med låg prevalens till ackumulerande prevalens under de kommande två decennierna.

Denna presentation belyste IBD:s globala utveckling genom dessa stadier och gav en ram för sjukdomsprevention samt innovativa vård strategier för att hantera de kritiska utmaningar som den globala IBD-populationen står inför de kommande 20 åren. Utbildningsmålen framåt är att:

• Förstå de fyra epidemiologiska stadierna i IBD:s globala utveckling.

• Jämföra sjukdomens progression i tidigt industrialiserade länder (Nordamerika och Europa) med nyligen industrialiserade länder (Asien och Latinamerika).

• Analysera de förändrade demografiska mönstren för IBD i tidigt industrialiserade länder under de kommande 20 åren och dess påverkan på sjukdomsbördan (till exempel kostnader).

• Utforska den potentiella rollen av modifierbara miljöfaktorer i förebyggandet av IBD.

Sammanfattningsvis gav ECCO 2025 deltagarna en omfattande och aktuell bild av de största framstegen inom IBD-forskning och behandling. Diskussionerna om framtida terapier, nya diagnostiska metoder och globalt samarbete för att möta de växande utmaningarna inom IBD var högt prioriterade under hela konferensen.

Nästa års konferens är i Stockholm den 18-21 februari, vi ses väl där?

Katarina Pihl Lesnovska
Specialistsjuksköterska, Medicine Doktor
Magtarmmedicinska kliniken i Linköping