Gastrodagarna 2023: Framtidens behandlingar och utmaningar vid IBD

Det första stora mötet i gastroenterologi som hölls i Örebro, var 1993. Därefter har Örebro upprepat att vara värd för Gastrodagarna vart tionde år 2003, 2013, och nu 2023. Lite drygt 800 deltagare från hela Sverige deltog. Som vanligt höll programmet en hög kvalitet och innehöll tre parallella sessioner, under tre konferensdagar. De olika sessionerna fördelade sig mellan inflammatorisk tarmsjukdom, leversjukdom, neurogastroenterologi och endoskopi. 

Hedersföreläsningen för Bengt Ihre öppnade svenska gastrodagarna med en föreläsning av Simon Travis. Titel på den inledande föreläsningen var ”Tomorrows IBD therapy – From bench to bedside and back again”. Han pratade om behandlingar generellt, historiskt, nutid och framtid. Många intressanta behandlingar är på väg in i IBD-vården, samtidigt som vedertagna biologiska läkemedel nu blivit en självklar del av behandlingspaletten.

Stressreducering och kost användes för att reglera symtom

Ett upplägg i årets Gastrodagar som var nytt från förra året i Malmö var att samla fria föredrag i två ”General sessions”, varav det första var på första kongressdagen. Första dagens fria föredrag bjöd på en fin presentation av specialistsjuksköterska och doktorand Emilie Ljungström från Linköping som presenterade ”Adherence, self-care and illness perception in patients with inflammatory bowel disease – a qualitative study”. 

I studien intervjuades patienter med IBD med syfte att förstå följsamhet och icke-följsamhet som en del av egenvård. Resultatet visade att patienterna monitorerar sin sjukdom genom tarmsymtom och att deras uppfattning om symtombörda är relaterad till graden av daglig funktion. 

Stressreducering och kost användes för att reglera symtom och som ett sätt att undvika skov. För en del var det svårt att acceptera sin sjukdom medan andra hade kommit långt både i acceptans och anpassning. 

De rädslor som de uttryckte bland deltagarna var bland annat rädsla inför koloskopi, rädsla för cancer och att bli sämre i sin sjukdom. De efterfrågade information om sjukvårdssystemet, diagnosen och läkemedelsbehandlingen. De gav uttryck för oro för potentiella läkemedelsorsakade skador och biverkningar.

Icke-medicinska strategier hade stor betydelse 

Själva adminsitreringsformen för läkemedel kunde påverka följsamheten till behandling. Många gav uttryck för att icke-medicinska strategier hade större eller lika betydelse för deras IBD som läkemedelsbehandlingen. Resultatet från studien visar att de bakomliggande orsakerna till följsamhet/icke-följsamhet är komplext. 

Patienternas avvägning av risk mot nytta med läkemedel bestod ofta av farhågor som delvis saknade vetenskaplig grund. En tillitsfull dialog och delat beslutsfattande mellan patient och vårdgivare, med målet att öka följsamheten till läkemedelsbehandlingen och en mer välkontrollerad sjukdom är en viktig slutsats av studien.

Serumproteinsignatur för diagnos

Daniel Bergemalm hade ett föredrag med titeln “A novel serum protein signature for IBD in adults: Diagnostic and prediction modelling using two independent inception cohorts”. Befintliga diagnostiska biomarkörer för inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är ospecifika och syftet med studien var att identifiera en ny diagnostisk serumproteinsignatur. 

Proximity extension immunoassay methodology (Olink Proteomics, Uppsala, Sverige) användes för att mäta 184 proteiner i serumprover från vuxna patienter med misstänkt IBD i den svenska kohorten SIC IBD (discovery cohort, n=451) och norsk populationsbaserad kohort IBSEN III (valideringskohort, n=554). 

Sammanlagt inkluderades 310 IBD-patienter och 141 symtomatiska kontroller utan några märkbara bevis på IBD, medan valideringskohorten inkluderade 354 IBD-patienter och 200 symtomatiska kontroller. En diagnostisk serumproteinsignatur av hsCRP och IL-17A skiljer IBD från symtomatiska kontroller och kan användas som ett enkelt test för att förkorta den diagnostiska fördröjningen.

Mycket forskning kvarstår för att kunna förutspå behandlingssvar

Därefter följde en föreläsning om precisionsmedicin vid IBD med Jonas Halfvarson, Henrik Hjortswang och Daniel Bergemalm. Den handlade inledningsvis om att utesluta IBD på primärvårdsnivå och vidare om att prognostisera sjukdomsförlopp och prediktera vem som svarar på vilken behandling. 

Sessionen avslutades med primärprevention vid IBD – utopi eller framtidens melodi. Mycket forskning återstår innan vi har metoder för att kunna förutspå vem som svarar på vilken behandling. 

Målinriktad behandling vid IBD

Sessionen med titeln “Målstyrd behandling vid IBD –men vilket mål och när ska det mätas?” I denna del föreläste Niklas Tiedje om vad som är viktigast för honom som patient. Vidare följde en föreläsning om personcentrerad vård, en föreläsning om behandlingsmål och monitorering i klinisk vardag och avslutades med Lab integration, 1177, IBD-home – nya möjligheter. Att individanpassa vården är en viktig del och nödvändigt för att skapa gemensamma mål med vården. 

Inte operera för sent, men heller inte för tidig

En växande IBD-palett – men vilken terapi och i vilken ordning? Detta var titeln på ett intressant föredrag där både gastroenterolog och kirurg föreläste tillsammans. Sammanfattningsvis är det viktigt att inte operera för sent men inte heller för tidigt. Föreläsarna poängterade även vikten av att ha ett nära samarbete mellan gastroenterolog och kirurg så att man gör tydligt vad målet med kirurgin är, det vill säga kommer patienten ändå trots kirurgi behöva avancerad behandling efteråt. 

Behandling av mikroskopisk kolit

David Berman och Andreas Munch föreläste om mikroskopisk kolit. Budenofalk är fortfarande den behandling med snabbast och bäst effekt för de flesta patienter. En liten del med patienter som är refraktära eller steroidberoende testar biologisk behandling med god effekt. Studier kommer säkert komma på detta område framöver. 

Diet istället för läkemedel och kirurgi

Det är svårt att sammanfatta tre omfattande dagar med så mycket bra föreläsningar, men nämnas bör även, ”Diet istället för läkemedel och kirurgi vid IBD där dietist, patientrepresentant och gastroenterolog. Även två avslutande föreläsningar om vikten av fungerande nationella kvalitetsregister och hur vården ska implementera nationella vårdprogram är värda att lyftas. 

Sist men inte minst var det naturligtvis så roligt att åter få träffa alla kollegor från hela landet, interaktionen oss emellan och erfarenhetsutbytet har i sig ett värde.

Katarina Pihl Lesnovska, specialistsjuksköterska och medicine doktor samt avgående ordförande i FSGS