Dödlighet i tarmcancer kan förhindras med screening
Årligen insjuknar cirka 6 000 personer i Sverige i tarmcancer och nästan hälften av dem avlider på grund av sjukdomen. Rolf Hultcrantz, professor i gastroenterologi och hepatologi vid institutionen för medicin, Karolinska universitetssjukhuset, är övertygad om att ett införande av tarmcancerscreening kan reducera dödligheten och därmed öka överlevnaden av sjukdomen.
– En viktig faktor för progonsen är i vilket skede sjukdomen upptäcks. Genom screening kan man tidigare upptäcka förstadiet till tarmcancer vilket i sin tur ökar chansen att överleva avsevärt, säger Rolf Hultcrantz, i en intervju med Netdoktor.
Just nu ligger ett förslag på en studiebeskrivning om tarmcancerscreening på Socialdepartements bord. Förslaget kommer från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och Regionala Cancercentrum, RCC, på uppdrag av Socialdepartementet.
200 000 svenskar ska delta i studien kring tarmcancerscreening
Beviljas studien är det Rolf Hultcrantz och hans forskarkollegor som ansvarar för screeningen av 200 000 svenskar i åldern 59-62 år. Studien beräknas pågå i 15 år och kosta cirka 115 miljoner kronor. Målet är att studera om tarmcancerscreening påverkar dödligheten i tarmcancer och vilken metod som är lämpligast att använda.
Rolf Hultcrantz och hans kollegor föreslår att man använder två olika screeningmetoder och en kontrollgrupp.
– Vi räknar med att 20 000 personer ska undersökas med koloskopi, 60 000 personer ska inbjudas till undersökning av avföringsprov och 120 000 personer ska ingå i en kontrollgrupp som endast informeras via dagspress om att studien pågår, berättar Hultcrantz.
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
Tarmcancerscreening ingen ny metod
Tarmcancer upptäcks av patienter på två sätt, antingen genom att de får förändrade avföringsvanor eller blodbrist och yrsel. Men dessa symtom kommer relativit sent i sjukdomsförloppet och kan förväxlas med andra tillstånd, inte sällan med till exempel hemorrojder (medicinsk översikt).
– Tarmcancerscreeening är ingen ny metod, men vi har dock varit sena med att införa det i Sverige. Övriga Europa har sagt att metoden är bra, säger Hultcrantz.
Faktum är att redan 2003 antog EU en rekommendation om tarmcancerscreening (kolorektalcancerscreening) och det är infört i bland annat Storbritannien, Finland och i delar av Italien, Frankrike och Holland.
– Det finns olika undersökningsmetoder vad gäller screening och när vi tittade på detta 2007 ville vi mer kunskap om de olika metoderna innan vi kunde rekommendera en allmän screening i Sverige, säger Lena Weilandt, enhetschef nationella riktlinjer på Socialstyrelsen.
– Vi uppmanade dock landsting att genomföra studier för att få underlag inför en eventuell rekommendation och i Stockholm har man sedan 2008 erbjudit allmän screening för tarmcancer, vilket vi tycker är jättebra. Men screening för en population ställer höga krav på sjukvården och då måste vi ha mer kunskap om de olika metoderna innan vi kan fatta ett väl underbyggt beslut, avslutar Weilandt.
Huruvida en allmän screening för tarmcancer införs, återstår, men Rolf Hultcrantz och hans kollegor anser att det är viktigt att landstingen är med på detta och att allmänheten som blir kallade till screening deltar.
