Skillnader i njursjukvård mellan kvinnor och män
Ny studie från Karolinska institutet visar på tydliga könsskillnader i vården av kronisk njursjukdom, till kvinnors nackdel. Resultaten visar att kvinnor med nedsatt njurfunktion fick i lägre grad än män i samma situation diagnosen kronisk njursjukdom.
– Våra resultat visar på tydliga könsskillnader i vården av kronisk njursjukdom till kvinnors nackdel. Vi tror att insatser för att förbättra situationen och säkerställa en jämlik vård kan minska både samhällets och individens börda av den här sjukdomen, säger Juan Jesus Carrero, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare i ett pressmeddelande.
Studien som är publicerad i Journal of the American Society of Nephrology visar också att kvinnorna hade mindre chans att få sin njursjukdom följd, att träffa en njurläkare och använda rekommenderade behandlingar för kronisk njursjukdom.
Kronisk njursjukdom vanligt
Kronisk njursjukdom drabbar ungefär tio procent av befolkningen och kännetecknas av en stadig försämring av njurarnas funktion. Sjukdomen märks sällan på ett tidigt stadium, men kan skada många olika vävnader och organ i kroppen och är förknippad med en ökad risk för flera andra sjukdomar.
I den aktuella svenska studien har forskarna undersökt skillnader mellan män och kvinnor i rutinvården för kronisk njursjukdom.
Kreatininprov hos 220 000 personer
Data till studien som omfattade över 220 000 personer är hämtat från projektet SCREAM, Stockholm CREAtinine Measurements som innehåller information om alla personer i Region Stockholm som lämnat blodprover för testning av kreatinin i samband med ett rutinmässigt vårdbesök. Man har alltså identifierat de personer som uppvisade nedsatt njurfunktion definierat som eGFR-värde mindre än 60 ml/min/1,73 m2.
NetdoktorPro rapporterar från ADA och EASD
Följ vår kongressbevakning från ADA (American Diabetes Association) och EASD (European Association for the Study of Diabetes). Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Studien omfattade personer över 18 år som lämnat kreatininprov 2009–2018. Deltagarna följdes från första gången ett lågt eGFR-värde påträffades för att undersöka könsskillnader i diagnos av kronisk njursjukdom, hur njurfunktionen följdes, besök hos njurspecialist och läkemedelsanvändning.
Färre kvinnor diagnostiserades med kronisk njursjukdom
Vid analys 18 månader efter studiens start kunde forskarna se att färre kvinnor än män fick diagnosen kronisk njursjukdom. Skillnaden mellan könen noterades oavsett njursjukdomens stadium. Män fick i dubbelt så stor utsträckning komma till en njurläkare inom 18 månader efter att den nedsatta njurfunktionen identifierades.
– Det här är personer med trolig kronisk njursjukdom och vår studie visar att kvinnor har mindre chans att få samma njursjukvård som män. Bara att få diagnosen är viktigt av flera skäl, till exempel för möjligheten att remitteras till njurspecialist och för att andra läkare blir medvetna om sjukdomen och kan undvika att skriva ut läkemedel som kan skada njurarna ytterligare, säger Oskar Swartling, studiens försteförfattare och doktorand vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Läs publikationen: ”Sex Differences in the Recognition, Monitoring and Management of Chronic Kidney Disease in Health Care”. Oskar Swartling, Yuanhang Yang, Catherine Clase, Edouard Fu, Manfred Hecking, Sebastian Hödlmoser, Ylva Trolle-Lagerros, Marie Evans och Juan Jesus Carrero. Journal of the American Society of Nephrology, 29 juli, 2022, doi: 10.1681/ASN.2022030373
Små framsteg för patienter med Duchennes muskeldystrofi – men lång väg kvar
- Det finns fortfarande ett behov av mer forskning för att förbättra villkoren för patienter och för att optimera behandlingarna, säger överläkare Anne-Berit Ekström, vid Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg.
