Fabrys sjukdom
Fabrys sjukdom är en ärftlig lysosomal sjukdom som orsakas av brist på enzym alfa-galaktosidas A. Enzymbristen leder till att skadliga kemiska substanser i lysosomer inte bryts ner utan istället lagras i olika celler. Vanliga symtom är smärta samt påverkan på hjärta, njurar och blodkärl i hjärnan.
Bakgrund och epidemiologi
Två hudläkare, J. Fabry i Tyskland och W. Anderson i England, beskrev oberoende av varandra sjukdomen 1898.
Sjukdomen förekommer hos cirka 2 per 100 000 personer. I Sverige känner man till cirka 90 personer med Fabrys sjukdom, men troligen finns det fler med sjukdomen som ännu inte har fått diagnosen.
Etiologi och patogenes
Sjukdomen beror på mutationer i genen GLA (belägen i kromosom X) som kodar för enzymet alfa-galaktosidas A. Alfa-galaktosidas A är en av lysosomernas enzymer, som bryter ner olika ämnen som därefter kan vara tillgängliga för produktion av nya ämnen.
Ansamlingen av så kallade glykosfingolipider (framför allt globotriaocylceramid, Gb3), som skulle brytas ner av alfa-galaktosidas A, skadar bland annat hjärtat, njurarna, blodkärlen i hjärnan och det perifera nervsystemet.
NetdoktorPro rapporterar från ADA och EASD
Följ vår kongressbevakning från ADA (American Diabetes Association) och EASD (European Association for the Study of Diabetes). Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Ärftlighet
Fabrys sjukdom är en X-kromosombunden recessivt ärftlig sjukdom, vilket innebär att alla män med en muterad gen utvecklar sjukdomen. Kvinnor med en muterad gen kan också utveckla sjukdomen och i vissa fall bli lika sjuka som män. Denna variation hos kvinnor beror på den slumpmässiga inaktiveringen av den ena X-kromosomen under det tidiga embryostadiet.
Klinik
Oftast börjar symtomen i tidig skolålder med episoder av smärta i händerna och fötterna (akroparestesier), nedsatt förmåga att svettas (hypohidros) och hudförändringar (angiokeratom, telangiektasier). Akroparestesierna, som kan utlösas av bland annat feber, fysisk eller psykisk belastning, försvinner oftast med tiden.
Symtom på Fabrys sjukdom hos vuxna kan vara försämrad njurfunktion/njursvikt, hjärtpåverkan (hypertrof kardiomyopati, klaffel, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi), besvär från mag-tarmkanalen, Raynauds fenomen, cornea verticillata (påverkan på hornhinnan, vilket inte påverkar synen), TIA (transitoriska ischemiska attacker) eller stroke samt dyspné, obstruktivitet och kronisk bronkit.
Sjukdomens svårighetsgrad kan variera avsevärt mellan olika personer och är kopplad till hur mycket enzymaktivitet som finns kvar. Anlagsbärande kvinnor kan vara allt från symtomfria till svårt sjuka.
Diagnostik och undersökning
Misstanke om sjukdomen uppstår på grund av manifestationerna ovan och/eller att en släktning har sjukdomen. Att upptäcka och diagnostisera Fabrys sjukdom hos en individ, utan känd sjukdom i familjen, kräver stor uppmärksamhet av läkare inom flera olika specialiteter (såsom neurolog, dermatolog, oftalmolog, kardiolog, nefrolog, reumatolog).
Små framsteg för patienter med Duchennes muskeldystrofi – men lång väg kvar
- Det finns fortfarande ett behov av mer forskning för att förbättra villkoren för patienter och för att optimera behandlingarna, säger överläkare Anne-Berit Ekström, vid Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg.
Diagnostiska verktyg:
-
Cornea verticillata anses patognomont för Fabrys sjukdom och vid misstänkt sjukdom bör personen remitteras till oftalmolog.
-
Hos män bekräftas diagnosen genom låg aktivitet av enzymet alfa-galaktosidas A i leukocyter och plasma. Denna metod kan dock inte utesluta sjukdomen hos kvinnor med normal enzymaktivitet.
-
Diagnosen bekräftas med DNA-analys. Detta är särskilt viktigt för att kunna ställa rätt diagnos hos kvinnor eftersom enzymaktiviteten hos kvinnor kan vara normal.
Differentialdiagnoser
-
Reumatiska sjukdomar
-
Idiopatisk hypertrof kardiomyopati
-
Hereditär hemorragisk telangiektasi
-
Porfyri
-
Kolon irritabile, med flera
Behandling
Det finns ännu ingen behandling som botar Fabrys sjukdom, men symtomen kan förebyggas eller behandlas på olika sätt. För bästa möjliga behandling är det viktigt att diagnosen ställs så tidigt som möjligt. Eftersom kombinationen av symtom och symtomens svårighetsgrad skiljer sig från person till person varierar behandlingen och stödinsatserna.
Utöver den medicinska behandlingen behöver även behovet av psykologiskt och socialt stöd tillgodoses.
Behandling med enzym
Intravenös infusion av enzymersättning: rekombinant humant alfa-galaktosidas A eller B. Behandlingen kan lindra symtomen och bromsa försämringen. Behandlingen minskar såväl smärtorna som ansamlingen av globotriaocylceramid i huden, hjärtat och njurarna. Ges som intravenös infusion var fjortonde dag. Till en början ges behandlingen på sjukhus eller vårdcentral, men en del personer med sjukdomen lär sig sedan att sköta den själv. Behandlingen är troligen livslång.
Behandling med chaperoner
Hos personer med vissa mutationer kan migalastat, en så kallad chaperon, prövas. Migalastat är en eskorterande farmakologisk substans som är utformad för att binda till de aktiva ställena på vissa mutanta former av alfa-galaktosidas A. Migalastatbindningen stabiliserar och återställer enzymaktiviteten och leder till nedbrytning av Gb3. Ges i form av kapslar som tas varannan dag.
Andra behandlingar
Förutom dessa specifika behandlingar, finns det symtomlindrande samt profylaktiska behandlingar (smärtstillande, laserbehandling mot hudförändringar, blodförtunnande, olika hjärtmediciner etcetera). Dessutom bör personer med allvarliga komplikationer genomgå pacemakerinläggning eller hjärt- eller njurtransplantation.
Prognos
Med nutida behandling kan de flesta med Fabrys sjukdom leva som vanligt.
Alla män med Fabrys sjukdom samt kvinnor som har symtom behöver följas upp årligen eller vid behov med tätare intervall. Uppföljningen görs av ett tvärprofessionellt team, där det förutom endokrinolog även ingår hjärtläkare, neurolog, njurläkare, ögonläkare och hudläkare.
Anlagsbärande kvinnor som inte har symtom följs upp vartannat till vart tredje år, och med kortare intervall med stigande ålder.
På de behandlingscentrum där personer med Fabrys sjukdom behandlas har man kommit överens om vilka undersökningar som bör ingå vid uppföljning beroende på om personerna behandlas för sjukdomen eller inte.
Särskilda och/eller förebyggande råd
Rökning, som skadar lungorna och bidrar till angiopati, bör undvikas.
Övrigt
I samband med diagnostisering, erbjuds genetisk vägledning till den berörda familjen. Om den genetiska avvikelsen är känd i familjen och upprepningsrisken bedöms vara förhöjd kan anlagsbärar- och fosterdiagnostik erbjudas, liksom i vissa fall preimplantatorisk genetisk diagnostik/testning (PGD/PGT).
Vidare information
Fabryföreningen www.fabry.se
Centrum för sällsynta diagnoser i samverkan www.csdsamverkan.se
Ågrenska www.agrenska.se
ICD-10
E75.2F: Fabry-Andersons sjukdom
