Forskare: Utvecklingen inom sköldkörtelvården har stannat av
Idag lever 458 000 svenska med en underfunktion i sköldkörteln men trots behandling är det många av patienterna som inte mår bra, visar en sifo-undersökning bland hypotyreossjuka.
Underfunktion i sköldkörteln, hypotyreos, drabbar var tionde kvinna i Sverige och på grund av denna växande folksjukdom är 45 000 patienter sjukskrivna under längre perioder. Detta lyfts under ett seminarium under Almedalsveckan och Anders Palm, ordförande i Sköldkörtelförbundet, har första ordet.
– Vi behöver höja kunskapsnivån om sjukdomar i sköldkörteln på alla nivåer. Det är för dålig kunskap inom vården och konsekvensen av den vårdsituation vi har idag är att över 90 000 av patienterna, de allra flesta kvinnor, inte mår bra i sin sjukdom, säger han.
På uppdrag av förbundet gjordes nyligen en Sifo-undersökning bland hypotyreossjuka. Undersökningen visar bland annat att 20 procent, det vill säga över 90 000 av patienterna, inte blir hjälpta av standardbehandlingen.
LÄS ÄVEN: Individanpassad sköldkörtelvård
“Många får höra att deras sjukdom är en del av övergångsåldern”
Undersökningen visar även att det förekommer en hög grad av samsjuklighet hos patientgruppen, speciellt depression och många får antidepressiva läkemedel utskrivet.
NetdoktorPro rapporterar från ADA och EASD
Följ vår kongressbevakning från ADA (American Diabetes Association) och EASD (European Association for the Study of Diabetes). Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
– Tyvärr fungerar ju inte antidepressiva på sköldkörtelsjuka. Sifo-undersökningen är den första riktigt bra undersökningen som gjorts på patienterna. Den har visat att många av de tillfrågade får höra att deras sjukdom, underfunktion i sköldkörteln är en del av övergångsåldern eller att det hör till när man blir äldre, säger Anders Palm.
Han menar att när dessa patienter klagar på trötthet tänker sjukvården instinktivt att det rör sig om utmattningssyndrom eller depression. Enligt Anders Palm beror det på en föråldrad kunskapsnivå och brist på forskning om hypotyreos. Samma uppfattning delar Kerstin Brismar, professor och specialist i endokrinologi. Hon har jobbat med sköldkörtelsjuka sedan 70-talet och varit med om utvecklingen från biologiska till syntetiska läkemedel.
Ny kostnadsfri kurs: Om Addisons sjukdom (för läkare och sjukvårdspersonal) »
– Många av mina kollegor tyckte det var jättebra, att gå från biologiska till syntetiska läkemedel för nu kunde man fintitrera dosen bättre och vi visste vad vi gav patienterna. Alla som stod på läkemedlet som var då mådde ju inte heller jättebra. Men sedan har utvecklingen tyvärr stannat av, säger Kerstin Brismar och fortsätter:
– Vi har därför en kunskapsnivå som är låg och väldigt lite forskning har gjorts på området. Tittar man till litteraturen så är det precis samma uppfattning i USA, det vill säga att ungefär 20 procent av patienterna inte mår bra trots behandling.
Netdoktor frågar politiker, läkare och patientföreträdare om vad de vill se för åtgärder inom sköldkörtelvården. se klippet här:
