Vanligare med diabetes typ 2 hos män som haft tidig pubertet

Bakom studien står bland andra docent Jenny Kindblom på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

– Vår slutsats är att tidig pubertet kan ses som en ny och oberoende riskfaktor för typ 2-diabetes hos män. Risken är uppenbart högre bland dem som varit tidig i sin pubertet, och vi uppskattar att 15 procent färre män som fick diagnosen under studien skulle ha utvecklat typ 2-diabetes om de inte hade genomgått puberteten så tidigt, säger Jenny Kindblom i ett pressmeddelande. 

Studien omfattade omfattar 30 697 män, av dessa var det 1 851 män som fick diagnosen typ 2-diabetes under uppföljningstiden. Snittåldern för diagnos var drygt 57 år, vilket i studien utgör gränsen för vad som beskrivs som tidig respektive sen diagnos.

Forskarna poängterar dock att de inte fastställer några orsakssamband, de klarlägger heller inte några mekanismer mellan tidig pubertet och typ 2-diabetes.

En fjärdedel hade fördubblad risk att drabbas 

Men man har dock kunnat se några intressanta kopplingar. Bland annat såg man att det fanns kopplingar mellan tidig pubertet och tidigt diagnostiserad typ 2-diabetes. Den fjärdedel av deltagarna som hade tidigast pubertetsålder, mellan 9-13 års ålder, löpte dubbelt så stor risk att drabbas jämfört med den fjärdedel som hade högst ålder vid sin pubertetsspurt, cirka 15-18 år. 

Dessa resultat fick man också efter efter justering för deltagarnas BMI vid 8 års ålder. Sambandet mellan tidig pubertet och tidigt utvecklad typ 2-diabetes kvarstod även efter justering för BMI vid 20 års ålder.

Att de deltagare som fått diabetes och hade haft en låg pubertetsålder oftare behandlades med insulin, framkom via data från register över förskrivna läkemedel, vilken anses styrka resultaten. 

– Fynden stärker bilden av att tidig pubertet kan ge negativa effekter, och att ett högt BMI både före och efter puberteten bidrar. För att identifiera och hjälpa fler individer är det därför viktigt med kontinuerlig kontroll av längd- och viktutveckling, inte bara barndomen utan även i tonåren, säger Jenny Kindblom i pressmeddelandet.

Så gjordes studien

Observationsstudien, publicerad i tidskriften Diabetologia. Den omfattar 30 697 män i Sverige födda 1945-1961. Uppgifter om deras pubertetsålder och BMI före och efter puberteten hämtades från en populationsbaserad epidemiologisk studie, TheBMI Epidemiology Study Gothenburg.

Underlaget omfattade BMI-värden vid 8 och 20 års ålder, samt pubertetsålder definierad som den tidpunkt då längdtillväxten varit som snabbast, med en snittålder på 14 år. Man har också adderat nationella hälsodata från svenska register. Genomsnittlig uppföljningstid var 30 år, från 30 års ålder och framåt.