Almedalen 2016: Revolution inom diabetesvården

Diabetes är en allvarlig kronisk sjukdom som ger en förhöjd risk att utveckla en rad komplikationer, till exempel nervskador, njursjukdomar och åderförkalkning i hjärta och blodkärl som kan leda till hjärtinfarkt och stroke. I Sverige lever omkring 400 000 personer av typ 2-diabetes, medan siffran för typ 1-diabetes ligger på 50 000.

På senare år har forskarna på ett revolutionerande sätt kunnat identifierar allt fler genvarianter för typ 2-diabetes. Det förklarar Marju Orho-Melander, professor vid Lunds universitet, på ett seminarium och poängterar vikten av individanpassad behandling.

– Diabetes påverkar hela kroppen och därför kan inte alla behandlas på samma sätt, säger hon.

Minskad mortalitet med rätt behandling

I de flesta fall inleds behandlingen mot typ 2-diabetes med livsstilsåtgärder där patienten till exempel ska lägga om sin kost och motionera regelbundet. Men för många räcker dock inte det på längre sikt och behandling med läkemedel, i form av insulin eller tabletter, kan vara till och med vara livsavgörande.

– Det har gjorts en studie på patienter med typ 2-diabetes där de fick ett läkemedel eller placebo. Läkemedlet minskade mortalitet med hela 30 procent vilket är mycket positivt. Alla bör inte ha dessa läkemedel men det passar in på många, säger Björn Eliasson, professor vid Göteborgs universitet.

Felaktiga rekommendationer

Idag finns det åtta olika behandlingstyper mot typ 2-diabetes och i takt med att fler kommer blir det lättare att skräddarsy behandlingen. Där kommer Socialstyrelsens nationella riktlinjer in i bilden.

– Riktlinjerna är inte anpassade för individnivå och uppdateras allt för sällan.

De läkemedel som visade goda resultat i studien prioriteras enligt riktlinjerna som ”bör ej rekommenderas” till ”kan rekommenderas”, säger Björn Eliasson.
Han menar att riktlinjerna kom innan studiens resultat, vilket därför inte togs hänsyn till.

– Riktlinjer måste uppdateras oftare och man kanske inte enbart ska luta sig emot dessa.