Nya diabetesläkemedel – för vem?

I takt med att kopplingarna mellan typ 2-diabetes och kardiovaskulär sjukdom blir allt fler blir det också viktigare, men också svårare, att ge individanpassad behandling. Samtidigt gör flera nya behandlingsalternativ entre´på marknaden. Men uppfattningen om när en behandling lämpar sig bäst kan skilja sig åt inom professionen. Det menar Lars Rydén, senior professor i kardiologi vid Karolinska institutet.

– Kardiologer måste fatta beslut på kort sikt medan diabetesläkare snarare ser till ett längre perspektiv, säger han.

I sin föreläsning under årets Endo-diabetesmöte i Uppsala talar han som kardiolog utifrån ett diabetesperspektiv.

“Glukossänkande läkemedel är bra men det räcker inte”

I Sverige lever omkring 500 000 personer med typ 2-diabetes och många av dem löper en ökad risk att dö i förtid till följd av diabeteskomplikationer, huvudsakligen kardiovaskulära sjukdomar. Faktum är att två tredjedelar av alla patienter som akut kommer in till sjukhus med koronarinsufficiens har diabetes eller nedsatt glukostolerans. Därför menar Lars Rydén att sjukdomen måste attackeras från flera håll.

– Glukossänkande läkemedel är bra men det räcker inte. Är det inte bra med ett läkemedel som har fler effekter?

Han uppdaterar åhörarna kring kunskapsläget om SGLT2-hämmare, som utöver sin glukossänkande effekt verkar skydda både hjärta-kärl och njurar. Han gör detsamma med GLP1-analoger, som han beskriver som “ett idealt läkemedel för personer där allt är lite skevt kroppen, som vid typ 2-diabetes”.

LÄS ÄVEN: Rutinen som kan minska svår hjärt-kärlsjukdom

SGLT2-hämmare och GLP1-analoger – likheter och skillnader

Likheter

• Glukossänkning
• Viktminskning
• Blodtrycksreduktion
• Njurskydd?

Skillnader

• GLP-1-analoger
• Avtagande åderförkalkning
• Plackstabilisering
• SGLT2-hämmare
• Minskad risk för hjärtsvikt
• Njurskydd

Riktlinjer – ingen kokbok

Enligt de nya europeiska behandlingsriktlinjerna som publicerades i fjol bör alla patienter med diabetes som har eller har stor risk för att utveckla kardiovaskulär sjukdom behandlas med någon av de nya läkemedlen. Samtidigt är riktlinjer bara rekommendationer där till exempel traditionella och ekonomiska hinder kan göra att de inte följs. Det finns äldre beprövade läkemedel som också kostar betydligt mindre.

– Riktlinjerna ger en övergripande bild och är ett sätt att underlätta. Men de fungerar inte som någon kokbok när man står med den enskilda patienten, säger Lars Rydén.

Därför är han rädd för att de nya läkemedlen inte kommer till nytta för alla patienter som skulle behöva de.

Livslånga observationsstudier

Det som saknas när det gäller SGLT2-hämmare och GLP1-analoger är långa observationsstudier. De studier som hittills har genomförts har sträckt sig över några år, vilket är en kort tid sett till en livslång sjukdom som diabetes. Kunskap om exakt hur de nya läkemedlen påverkar patienterna på lång sikt är ännu oklart.

– Så här långt verkar bieffekterna av de nya läkemedlen inte vara särskilt uttalade men vi vet såklart inte tillräckligt. Det vi vet är att de minskar kardiovaskulär död och sjukhusinläggningar drastiskt! Varför är svårt att säga idag men vi kan inte bara stå stilla om de hjälper patienterna, säger Lars Rydén och fortsätter:

– Dessutom gör de att vi inte behöver pressa lika mycket med glukossänkarna och vara lika aggressiv där.