Nollvision för diabetesfotvården

Fotsår är en fruktad komplikation av diabetes. Problemet drabbar några procent av patienterna och kan i värsta fall leda till amputation. Socialstyrelsen har satt målet om högst 200 amputationer per 100 000 patienter per år.

– Det finns en klar förbättringspotential i nästan hälften av våra landsting för att nå det målet, säger Stig Attvall, docent och överläkare vid Diabetescentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Själv menar han att nio av tio fotsår kan läka och att lika stor andel av amputationerna kan undvikas. Det finns till och med en nollvision för amputationer till följd av diabetes. Från och med 2014 ska sjukvården i alla fall intensifiera ansträngningarna för att förbättra vården av diabetes, förebygga fotsår och få etablerade fotsår att läka. Det här är ett krav från Socialstyrelsen som följer upp de nationella riktlinjerna för diabetessjukvården med jämna mellanrum. Detta förväntas få stor effekt. Enligt Stig Attvall kan förekomsten av hudskador minskas till hälften om sjukvården arbetar med systematiska program för fotsår pådiabevårdcentralerna. Sådana program innehåller framför allt tre viktiga delar: tillgång till diabetesfotvårdare, information och råd om egenvård till patienten och årlig fotinspektion hos läkare på vårdcentral och diabetesmottagning.

− Patienten ska informeras att titta på sina fötter varje dag och att söka hjälp vid skador på fötterna eller om det finns sår som inte läker på något dygn. Vården ska undersöka fötterna på diabetespatienter minst en gång om året för att förebygga fotsår. Patienter med konstaterat fotsår som inte läker och med feber och djup infektion ska remitteras akut på sjukhus.

Utred kärlträdet

Systematiskt arbete med en organiserad struktur minskar alltså förekomsten av fotsår, och om arbetet dessutom sker i multidisciplinära team på sjukhusmottagningar verkar det kunna förbättra statistiken ytterligare. Rapporter talar nämligen för att såren läker i nio av tio fall om vårdpersonalen arbetar tillsammans. Därför är det numera ett krav från Socialstyrelsen att det ska finnas ett multidisciplinärt fotdiabetescentrum på alla sjukhus i Sverige. 

– Om man har en patient med fotsår måste läkaren aktivt utreda kärlträdet och ta reda på om cirkulationen är nedsatt perifert. Patienter ska remitteras till kärlkirurg vid nedsatt cirkulation, för ballongspränging perifert eller annan kärloperation.

Hitta symtomlösa diabetespatienter tidigare

Nollvisionen för amputationer finns, men om den ska gå att nå krävs en ännu större medvetenhet hos både patienter och vårdpersonal under året. Fötterna behöver få ännu mer uppmärksamhet, menar Stig Attvall. 

För att lyckas fullt ut måste vården också bli bättre på att upptäcka personer som har diabetes i ett tidigare stadium, de som har en tyst symtomlös fas med diabetes typ 2. Sedan början av det här året ska svenska vårdcentraler följa Värlshälsoorganisationens, WHO:s, rekommendation om screening med HbA1c på patienter som kontrolleras för blodtryck, blodfetter med mera, trots att de saknar symtom på sjukdomen. Gränsen ligger på HbA1c 48 mmol/mol eller högre.

– Idag har vi en fördröjning på upp till åtta år innan vi upptäcker patienter med diabetes som saknar symtom. Kan vi hitta dem tidigare kan vi förstås också minska riskerna för komplikationer. Har man en patient med fotsår ska man alltid misstänka diabetes, men nu vill vi komma åt de oupptäckta fallen ännu tidigare genom att screena med HbA1c. Det här berör 5000 vårdcentraler i Sverige och innebär nya möjligheter i diabetesvården.